Färger

http://urplay.se/program/202058-fargernas-hemligheter-livets-farger

Prov optik

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljus-och-optik-r-8

Repetition inför provet nästa vecka

Uppstart

Vi förbereder oss inför provet nästa vecka.

Arbetspass

Arbeta med texten på s.227 - 254

Quizfrågor om ljus och ljud   ( du kan hoppa över frågor om ljud )

Quizfrågor om ljusets brytning

Ord och begrepp som du behöver ha kunskaper om:

ljuskälla, ljusår, ljusstrålar, reflektion, , reflektionslagen, skenbild, optisk tunnare / tätare ämne,

normal, totalreflektion, ljusbrytning, linser, brännpunkt, fokus, brännvidd, konvex / konkav lins,

infrarött ljus, UV-ljus, plan / konvex / konkav spegel, spegelbild, förstoringsglas, spektrum,

ljusbrytning i vattendroppar.

Avslut

Frågestund. Ställ valfri fråga om det vi arbetat med.

https://www.svtplay.se/video/16154455/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-27-magasin-nobelpris?start=auto&tab=2017

Färger

http://mattestaffan9.blogspot.se/2014/04/farger.html

Olika typer av speglar

Uppstart

Efter dagens lektion ska du kunna:

• Beskriva egenskaper för olika sorters speglar
• Rita strålgången för hur en bild byggs upp i en plan spegel 

Arbetspass

Gemensam genomgång

Vi kollar på olika typer av speglar.

Konvex spegel



Konkav spegel



Plan spegel


 Vi ritar strålgången för hur en spegelbild i plan spegel

Eget arbete

Arbete med texten i boken s.241 - 243

Frågor på s.252
14.21  14.22   14.23   14.24   14.25     14.27

Avslut 

Redovisning av frågorna


 

Kort lektion pga novelltävling

Uppstart

Hej !

Eftersom det blir en så kort lektion idag så sparar vi laborationen till nästa vecka

Arbetspass

Arbeta med frågor i ett QUIZ. Klicka på gula länken ! Arbeta gärna parvis !

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=NzA2MDA4CMF3

Laboration " öga "

Uppstart

Målet med lektionen är att du ska lära dig mer om hur konkava och konvexa linser kan användas för att ljuset ska brytas rätt.

Du ska efter lektionen kunna beskriva strålgången genom de olika linserna och kunna förklara vad vi menar med begreppet brännvidd.

Ni kommer att pröva er fram och undersöka vilka linser som får ljusets fokuspunkt att hamna på näthinnan.

Arbetspass

Gemensamt

Vi läser texten och ser på bilderna tillsammans på s.238 - 239.


Parvis laboration

1. Plocka fram lådan och placera underlaget " ögat ".
2. Ta fram linserna 1-5 och en linjal.
3. Linserna 1-3 är ögats egna linser och lins 4-5 är linser som ska hjälpa ögat att bryta ljuset rätt.
4. Undersök linserna 1- 3. Använd linjalen och bestäm linsernas brytningsförmåga eller styrka ( brännvidd ). Anteckna i din arbetsbok.
5. Rita strålgången för linserna 1-3 i din arbetsbok.
6. Undersök vilken av linserna 4 och  5 som fixar brytningsfelet. Anteckna i din arbetsbok.

Avslut 

Eget arbete

Sammanfatta kort i din arbetsbok vad ni lärt er i laborationen. Varberedd på att redovisa i slutet av lektionen.
Tid över ? Besvara quizfrågorna, klicka på gula länken !
https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=NzA2MDA4CMF3

 

Arbete med frågor s.240

Uppstart

Idag ska vi lära oss mer om olika begrepp inom ljus. Vi arbetar först med frågor i boken.

Blir det tid över så går vi in på " ljusbrytning i ögat "

Arbetspass

Arbeta med frågor på sidan 240 ( ej frågorna: 14.13   14.15  14.17  14.19 )

Var förberedd på att parvis redovisa svar på tavlan.

Tid över ? Arbeta med texten på s.238 - 239.

Avslut

Redovisning vid tavlan. Utlottning, parvis.

Totalreflektion

Uppstart

Vad kom ni fram till i gårdagens laboration ?

Finns det något samband mellan linsens form och brännpunkt ? Försök att beskriva vad ni upptäckte, likheter och skillnader !

Hur används konvexa linser ?

Arbetspass

Genomgång

När ljus går från vatten till luft så ändras riktningen på ljusstrålen ( med ett undantag, vilket ? )

Om du är under vattenytan och riktar din lampa uppåt så kommer inte allt ljus passera ut till luften.
Vad beror det på ?

Ljuset färdas i alla riktningar. Den del av lampans ljus som sprids med en vinkel som är större än 50 grader kommer inte att kunna passera vattenytan. Det ljuset fångas i vattnet och reflekteras ned mot botten.

Med hjälp av en laser kan vi se hur ljuset fångas i ett glasprisma. Det här kallas för ljusets totalreflektion.

Laboration

• Plocka fram optiklådan
• Ta fram ljusboxen och en avlång plan lins
• Rikta en ljusstråle längsgående igenom linsen.
• Ändra vinkeln på ljuset och försök få ljuset att totalreflektera.

Eget arbete

Ta fram ditt arbetshäfte.

Du ska nu försöka beskriva och förklara begreppet totalreflektion. Rita en bild och komplettera bilden med förklarande text.

Tid över ?

Arbeta med frågor på sidan 240 ( ej frågorna: 14.13   14.15  14.17  14.19 )

Avslut

Sammanfattning

















 

Ljusets brytning i en konvex och konkav lins

Uppstart

Vad händer med ljuset när det passerar en konkav eller konvex lins ?

Namnen på linserna kanske kan ge oss lite hjälp.

Konkav lins kan vi kalla för spridningslins.

Konvex lins är en samlingslins.

En spegel reflekterar ljuset och en lins bryter ljuset, vilket betyder att linsens form kan få ljuset att ändra riktning när det passerar igenom.

Arbetspass

Gemensamt arbete

Vi börjar med att se ett kort filmklipp från Studi.se
https://www.studi.se/l/linser


Hur ser de olika linserna ut ?


Minnesregel: Konvex lins växer på mitten.

Konvex lins kallas även för samlingslins. Vi ska nu undersöka hur ljusets påverkas när det passerar en sådan lins.

1. Plocka fram optiklådan
2. I lådan finns flera plastade underlag. Plocka fram underlag A " Ögat "
3. Vänd underlaget så att ögat är ned mot bänken
4. Plocka fram Lins 1, Lins 2 och Lins 3.
5. Plocka fram ljuskällan ( Laserbeam box )

Vi ska jämföra hur de tre olika linserna påverkar ljuset.

Placera ljusboxen och lins 1 på underlaget. Se bild.

När vi slår på laserbeambox så kommer några parallella ljusstrålar att ändra riktning när det möter linsen. Vilka ljusstrålar bryts ? Vilken bryts inte ?

När ljuset passerat linsen så samlas ljuset i en ljusstark punkt. Den har flera namn men vi kallar den brännpunkt.

Laborationsuppgift ( parvis arbete )

1. Vad tror du, var bryts ljuset minst / mest ?
    Placera linserna i ordning. Anteckna ordningen i din bok.

2. Mät linsernas olika bredd. Anteckna i din bok.

3. Mät och undersök. Avståndet från linsens mitt till brännpunkten kallas för linsens brännvidd.
    Bestäm brännvidden för de tre olika linserna. Använd linjal och mät från linsens centrum fram   
    till brännpunkten. Anteckna resultaten i en tabell.

4. Ser ni något samband mellan linsens bredd och linsens brännvidd. Anteckna vad ni upptäckt.


Tid över ?

Ta reda på mer om laserljus.

Sök på nätet var vi kan använda konvexa linser. I slutet av lektionen får ni berätta något om detta.

Avslut

Vad menar vi med laserljus ?

Vad används konvexa linser till ?

 

Prov Onsdag v.50

Luciaövning ?

De elever som inte är på luciaövning arbetar med Quizfrågorna. Klicka på gula länken !

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=NzA2MDA4CMF3

Prov återlämnas

Två enkla försök ( lektionen flyttas till v.45 pga luciaövning )

Uppstart

Två enkla försök.

• Hälla vatten i en bägare bakom spegeln
• Undersöka bilden som fångas från stearinljuset när det passerat litet hål genom avskärmning.

Arbetspass

Följ lärarens instruktioner och genomför de båda försöken.

Snabbt färdig ? Arbete i boken på s.235 - 236

Frågor till texten.

1. Vad betyder begreppet totalreflektion ? ( 235 )
2. Vad är en lins ? ( 236 )
3. Hur ser en konvex lins ut ? Rita en enkel bild. ( 236 )
4. Hur ser en konkav lins ut ? Rita en enkel bild. ( 236 )
5. Förklara och visa med enkel bild vad vi menar med brännpunkt. ( 236 )
6. Avståndet mellan linsens mitt till en av brännpunkterna kallas för .............. ?  ( 236 )
7. Vad betyder det om linsen är märkt med + 10 ? ( 236 )
8. Vilken typ av lins är det i uppgift 7 ? Konvex eller konkav, motivera ! ( 236 )
9. Ett annat namn för konkav lins ? ( 236 )
 

Ljus. Genomgång av kursens innehåll

Uppstart

Vi går igenom vad vi ska arbeta med under de kommande 7 veckorna.

Vad är ljus ?

Egenskaper hos ljus: Reflektion, Brytning

Ljusbrytning i linser och ögon.

Olika typer av speglar.

Hur linser kan användas i vardagen.

Belysning

Färger

Fiberoptik

Arbetspass

Arbeta med texten och besvara frågorna.

1. Ge exempel på någon ljuskälla ( 228 )
2. Förklara hur vi kan se pennan på bänken ( 229 )
3. Vilken hastighet har ljus i glas ? ( 229 )
4. Förklara begreppet ljusår ( 229 )
5. Rita en bild hur ljusstrålar reflekteras i en spegel ( 231 )
6. Rita en bild som visar att en ljusstråle följer reflektionslagen ( 232 )
7. Förklara hur en reflex fungerar. ( 232 )
8. Rita av bilden som visar hur ljuset bryts när det går mellan luft och vatten. ( 233 )
9. Visa hur ljusstrålen bryts ( ändrar riktning ) när en infallande stråle kommer från luft ned i vatten. ( 234 )
10. Visa hur ljusstrålen bryts ( ändrar riktning ) när en infallande stråle kommer från glas ut i luften ( 234 )

Klar med frågorna ? Fortsätt ditt arbete i ett Quiz om ljus. Klicka på gula länken !
https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljus90

Avslut

Sammanfattning av dagens arbetspass.


 

Ljusets brytning

Uppstart

Ljus färdas rakt men kan ändra sin riktning när det passerar olika material.

Enkelt försök med mynt i mugg + vatten.

Arbetspass

Ni ska få testa och undersöka ljusets brytning med hjälp av en simuleringsövning.

https://phet.colorado.edu/sims/html/bending-light/latest/bending-light_en.html

Refraction = Brytning
c = Ljusets hastighet
Lodrät svart streckad linje = Normalen
Infallsvinkel mäts mot normalen
Brytningsvinkel mäts mot normalen

Underök följande:

1. Vad händer när ljusstrålen passerar mellan olika ämnen ?
2. Vad händer när ljusstrålen passerar olika prisman ?  ( Prisma = Slipad glasbit )
3. Kan du få en ljusstråle att studsa tillbaka inne i prismat ?
4. Varför tror du att ljuset ändrar riktning ?

Arbeta med frågor i två quiz. Klicka på länkarna.

Övningsfrågor

http://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljusets-brytning-och-reflektion

Testfrågor

http://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljusets-brytning-och-reflektion-i-olika-material-testuppgifter

Prov

Klicka på gula länken och besvara frågorna.

Tre av frågorna ska redovisas på papper.

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-energi-vrme-och-temperatur

Inför provet nästa vecka ( onsdag )

Inför provet nästa vecka så övar du på:

•  Två quiz. ( två gula länkar )
•  Repeterar från boken ( se arbetsplanen )
•  Gå igenom blogginläggen där vi bland annat genomfört laborationer.

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-temperatur

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=mtezmtg4mguynm

8 Veckor

Vecka	Ämnesområde	Kapitel i boken	Sidor	Laborationer	Prov
34	Vad är energi ? Energi kan omvandlas	8	139 - 142
35	Energiprincipen Jordens värmebalans	8	143 - 144
36	Energibehov vs klimat Frågor Sammanfattning	8	145 - 148
37	Definition värmebegrepp Värmeutvidgning	12	185 - 189
38	Hur mäts temperatur ? Vattnets utvidgning. Frågor	12	190 - 193
39	Hur sprids värme ? Isolering Frågor Mörka och ljusa ytor	12	194 - 199
40	Väder	12	200 - 206
41	Repetition, sammanfattning	12	207 - 208

Att tolka en väderprognos

Uppstart

• Varför är det bra att kunna tolka en väderprognos?
• Ge exempel på hur olika väder kan påverka samhället.
• Finns det några yrkesgrupper för vilka  vädret är mycket viktigt?

Vi börjar med att se dagens väder.

Bra att veta för att förstå

• Solen värmer jordklotet olika mycket ( dag eller natt, olika årstider )
• Solen värmer jordytan snabbare än havsytan 
• Naturen vill jämna ut skillnader i temperatur och tryck.
• Vatten tar längre tid att värma upp och kan lagra värme mycket bättre än marken. Land och hav får olika temperaturer eftersom de har olika värmelagringsförmåga.
• Luften värms av värmestrålning från vatten eller land
• Jorden roterar vilket  får luftmassorna  att röra sig cirkelformat

Arbetspass

Ni ska få ut en aktuell väderprognos som är hämtad från dagens tidning. Ni kan också använda de vädersajter som ni kan hitta på webben.

Väderlänkar:
SMHI
Norsk vädersajt
Klart.se
Högsta och lägsta temperaturen

Väderfrågor att söka svar på.

• Hur ska vädret vara idag där du bor enligt tidningens prognos? Stämmer det med det väder som är just nu?
• Vilket väder kommer det att bli imorgon där du bor enligt tidningen?
• Med vilken vindstyrka och från vilket håll kommer vinden imorgon där du bor? Vad kallas en vind med den hastigheten? 
• Vilken är den varmaste respektive kallaste platsen i  a) Sverige   b) Europa 
• Ta reda på morgondagens väderprognos för två städer i Sverige.
• Ta reda på morgondagens väderprognos för två städer i Europa.
• Ungefär när går solen upp där du bor?
• Ungefär när går solen ner där du bor?
• Finns det en väderkarta så försök se var du hittar lågtryck respektive högtryck. Kan du förklara vad som menas med lågtryck/högtryck?
• Vilken typ av väder verkar det bli i närheten av lågtryck respektive högtryck.
• Finns det fler tecken på väderkartan än de vi tagit upp?
• Om du har tillgång till en dator eller telefon så gå in och sök upp några vädersidor eller titta på någon väderapp för att jämföra de prognoserna med tidningens prognos. Jämför till exempel dagens väder där du bor.

Det är bra att veta att det är olika benämningar för vindens styrka på land och ute till havs. Läs mer om de olika vindhastigheterna på Wikipedia.

Vädersymboler, klicka här

Högtryck och lågtryck, klicka här

Varmfront och kallfront, klicka här

Hur sprids värme ?

Uppstart

Uppföljning av gårdagens laboration.
Blev resultaten som du hade förväntat dig ?
Vad det något som förvånade dig ?
Hur tror du att värme sprids ?

Arbetspass

Arbeta med texten i boken s.194 - 198 och försök hitta förklaringar till resultaten i laborationen.

Arbeta med frågorna på s.198

Avslut

Återkoppling till gårdagens laboration. Kan vi förklara resultaten ?





 

Hur sprids värme ?

Uppstart

Testa dina kunskaper om värme och temperatur. Hur många frågor klarar du idag ? Klicka på gula länken

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-temperatur


Arbetspass

Hur sprids värme ?

Vi ska jämföra hur vattnets temperatur sjunker i två olika isolerade kärl.

1. Plocka fram material: 

• Ett kärl med tjock isolering och ett kärl med kompakt isolering. 
• två termometrar
• Tidtagarur  ( mobiltelefon är okej att använda )

     2. Ta fram anteckningsbok och skriv rubriken " Isolering ".
         Gör två tabeller enligt instruktion från läraren.
         Fördela arbetet i gruppen: 1-2 st. ansvarar för avläsning av temperatur
                                                   1 ansvarar för tidtagning
                                                   1 ansvarar för att anteckna resultaten

     3. Placera de isolerande kärlen på en bricka och fyll båda med samma mängd varmt vatten. Om    
        du förflyttar kärlen så tänk på att de kan glida ur isoleringen och att du då riskerar att bränna    
        dig på varmt vatten.

     4. Placera en termometer i varje bägare och läs av temperaturen. Anteckna temperaturen i er       
         tabell. Upprepa mätningarna 10 gånger med 1 minuts intervall.

     5. För över mätvärdena till ett diagram och rita kurvorna.

Avslut

Vilket kärl avger mest värme ?

Blev resultaten som ni förväntade er ? Motivera.

Plocka iordning och torka torrt.

 

Värmeutvidgning, temperatur och vattnets utvidgning

Uppstart

Sammanfattning av gårdagens försök.

Dagens lektion är att arbeta med begreppen värmeutvidgning, temperatur och vattnets utvidgning.

Arbetspass

Använd boken och läs texten på s.188 - 192.

Arbeta med frågorna på s.193. Besvara frågorna i ditt arbetshäfte.

Testa dina kunskaper om värme och temperatur. Hur många frågor klarar du idag ? Klicka på gula länken
https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-temperatur

Avslut

Undersök begreppet värme i den här simuleringen. Klicka på gula länken och testa dig fram.

https://phet.colorado.edu/en/simulation/states-of-matter-basics

Kolla på filmklipp. Använd hörlurar.

https://www.youtube.com/watch?v=UukRgqzk-KE

Frågestund i helklass.
 

Uppvärmning av metallkula och bimetall

Uppstart:
Demonstration av klassiskt experiment där metallkulan värms och placeras i en metallring.

Vad tror du kommer att ske ?

Vad kan det bero på ?

Arbetspass:

Vi ska undersöka hur bimetaller fungerar.

Ni arbetar i anvisade smågrupper.

Ni behöver:

• Stativ med muff
• En bimetall
• En brännare

1. Hämta material
2. Ställ upp materialet enligt anvisningar
3. Sätt igång brännaren och värm försiktigt på bimetallen.
4. Observera vad som sker och försök att komma på en lämplig förklaring.
5. Ta reda på och ge några exempel på var vi kan ha användning av bimetaller.

Avslut:

Förbered er på att kort berätta om vad ni kom fram till i punkt 4 och 5.

Värme är rörelse hos atomer och molekyler

Uppstart:

Vad upptäckte vi när vi värmde luft, vatten och metall ?
Vad tror du att beror på ?

Målet med dagens lektion är att du ska få förståelse för begreppet värme och att du kan förklara vad som sker vid uppvärmning.

Arbetspass:

Bearbeta texten i boken på s.186 - 189


Arbeta med frågorna på s.193:

12.1    12.2    12.3   12.4  

12.6    12.9    12.10

Avslut:

Klicka på gula länken. Undersök och lär dig mer om begreppet värme i övningen.

https://phet.colorado.edu/en/simulation/states-of-matter-basics






 

Vad händer när vi värmer ?

Uppstart:

Vi ska undersöka vad som händer när vi värmer luft, vatten och metall.

Ni ska  genomför tre undersökningar. Ni kommer att använda en brännare så var försiktig och lyssna på lärarens säkerhetsföreskrifter.

Grönmarkerade uppgifter ska ni samtala om och anteckna svar i er arbetsbok.

Arbetspass:

Station 1: En bägare med vatten , en E-kolv, kork med stigrör.

Fyll  cylinderbägaren med vatten. Sätt fast kork med stigrör på E-kolven. Vänd stigrör ned mot vattnet i bägaren. Omslut E-kolven med båda händerna och observera vad som sker i bägaren med vatten.

Vad observerar du ? Vad tror du att det kan bero på ?









 Station 2: En brännare, trefot med nät, E-kolv med vatten, kork med stigrör. Placera brännaren under trefoten. Starta brännaren enligt lärarens instruktioner. Fyll E-kolven med vatten och ställ den på nätet. Observera vad som sker i bägaren och i stigröret. Försök komma på tänkbara förklaringar.

Instruktioner för start av brännare:

1. Öppna huvudkranen på den blå flaskan ( vrid kranen åt vänster )
2. Öppna kranen på brännaren. ( vrid åt vänster )
3. Tänd en tändsticka och placera vid sidan om gasöppningen.
4. Anpassa lågan genom att öka eller minska mängden gas. ( vänstervrid  ger mer gas ). Lågan ska se ut som på bilden nedan.

Instruktioner för avstängning av brännare

1. Stäng huvudkranen på den blå flaskan ( vrid åt höger )
2. Vänta tills lågan brunnit ut.
3. Stäng kranen på brännaren ( vrid åt höger )
4. Tillkalla lärare för kontroll 

Station 3: Stativ, muff, klämmare, metalltråd, brännare och 100 g vikt.
                Sätt fast koppartråden med vikten och häng upp på stativets klämmare.
                Anpassa höjden med hjälp av muffen på stativet. Vikten ska hänga 1 mm ovanför   
                bordsytan.
                Låt vikten pendla och värm samtidigt tråden. Observera vad som sker . Vad tror du att det
                beror på ?
               
Avslut:
Klar med uppgifterna i laborationen ? Klicka på gula länken och lär dig mer om begreppet värme.

https://phet.colorado.edu/sims/html/states-of-matter-basics/latest/states-of-matter-basics_en.html
 

Vad händer när vi värmer is ?

Vad tror du händer när vi värmer is ? Du ska bland annat få undersöka hur temperaturen ändras och observera vad som sker när du tillför värmeenergi.


Du behöver:

• Krossad is
• Glasbägare ( 250 ml )
• Stor glasbägare ( 500 ml )
• Griptång för bägare
• Elektrobrännare
• Vätsketermometer
• Tidtagarur ( det är okej att använda mobiltelefonen )
• Underläggsskiva
• Anteckningsbok , linjal och penna

Arbetsgång:

1. Rita en tabell enligt instruktioner på tavlan
2. Hämta skyddande skiva, glasbägare, elektrobrännare och vätsketermometer.
3. Fyll 250 ml bägaren 3 / 4  med krossad is
4. Placera bägaren på brännaren. Placera termometern i bägarens mitt och läs av temperaturen.
5. Plocka ur termometern och starta brännaren. Vrid värmereglaget till 6.
6. Starta tidtagning. Efter 2 minuter plockar ni i termometern och läser av temperaturen. Rör om o placera termometern i bägarens mitt. Plocka ur termometern.
7. Fortsätt tidtagningen och upprepa punkt 7 tills läraren ber er avsluta.
8. Stäng av brännaren. Hämta en provrörstång hos läraren. Häll ut det varma vattnet i den större bägaren 500 ml. Låt vattnet svalna.
9. Plocka undan allt material och torka torrt på bänken.
10. Anteckna era resultat i tabellen på whiteboardtavlan.

Uppföljning av resultaten.

1. Jämför era resultat med andra grupper. Vilka likheter och skillnader ser ni ?
2. Blev resultatet så som ni hade förväntat er ?
3. Gör ett diagram som visar hur temperaturen förändrades.

Gruppens resultat:

Tid ( minuter )	Temperatur (Celsius ) Grupp 1	Temperatur (Celsius ) Grupp 2	Temperatur (Celsius ) Grupp 3	Temperatur (Celsius ) Grupp 4	Temperatur (Celsius ) Grupp 5
0	-          2	0,2	1	0	3
2	7	3	8	2	3
4	9	8	14	6	4
6	34	20	36	15	10
8	74	40	61	47	36
10	95	74	83	77	57
12	101	95	98	96	75
14	102	100	103	101	94
16	102	103	102	101	99

Analysera resultaten

1. Följ grafen ( den ritade linjen ) välj ut några punkter som ni tycker är intressanta. Varför väljer ni dessa punkter ? 
2. När är temperaturökningen stor ?  Vad tror du att det beror på ?
3. När är temperaturökningen liten ? Vad tror du att det beror på ?

 

Växthuseffekt

Hej !

Öppna gula länken och ta del av dagens lektionsinnehåll.

http://mattestaffan8.blogspot.se/2016/04/vaxthuseffekt.html

 

Energiomvandling

Arbetsplan för energi, värme och väder

Arbetsplan i fysik för år 8

Centralt innehåll:  Energi, värme och väder

8 Veckor

Vecka	Ämnesområde	Kapitel i boken	Sidor	Laborationer	Prov
34	Vad är energi ? Energi kan omvandlas	8	139 - 142
35	Energiprincipen Jordens värmebalans	8	143 - 144
36	Energibehov vs klimat Frågor Sammanfattning	8	145 - 148
37	Definition värmebegrepp Värmeutvidgning	12	185 - 189
38	Hur mäts temperatur ? Vattnets utvidgning. Frågor	12	190 - 193
39	Hur sprids värme ? Isolering Frågor Mörka och ljusa ytor	12	194 - 199
40	Väder	12	200 - 206
41	Repetition, sammanfattning	12	207 - 208