onsdag 11 december 2013

Redovisa resultaten av mätningar i hamnen.

När man arbetar naturvetenskapligt så är det viktigt att redovisa resultaten på ett riktigt sätt.

Ni diskuterar parvis och menar att:

  • Man måste mäta minst tre gånger.
  • Vi hade bara en termometer, termometern kanske visar fel.


Anledningen till det är att någon annan ska kunna genomföra undersökningen på samma sätt och jämföra sina resultat med våra.

När ni redovisar så ska ni ta med:

  • Vilka temperaturer fick ni och på vilket djup mätte ni upp dem? Vi hade tre grader på ytan och sedan 4 grader på mitten  och fyra grader på botten.
  • Metod: Beskriv hur ni gjorde och vilket material ni använde. Vi använde en vätsketermomter som vi satte fast i ett snöre och kopplade ihop med ett fiskespö som hade ett flöte. Sedan kastade vi ut termometern i vattnet och lät den ligga där i två minuter. Vi tog sedan upp termometern och läste av resultatet.
  • Felkällor: Ta med sådant som kan ha påverkat resultaten. T.ex jag råkade hålla nederst på termometern när vi läste av temperaturen. Vi mätte för få gånger och vi hade bara en termometer.
  • Analysera resultaten: Vad det något som förvånade er? Stämde era förutsägelser?
        Vi trodde att det skulle vara kallare på botten än på ytan.
  • Slutsats: Vad kom ni fram till?
        Det var varmare på botten jämfört med ytan. Vatten är tyngst vid plus fyra grader och lägger sig därför på botten. När vattnet kyls ned så stiger det uppåt.

Bearbeta texten på sidan 44, 46 och 47. Finns att lyssna på här

Vi är nästan klara med frågorna och imorgon gör vi klart och skriver in svaren på bloggen.
Vi börjar lektionen imorgon med att linda en varm blöt trasa runt en termometer.
Vad kommer att hända med termometerns temperatur om den får ha trasan runt sig under hela lektionen?

Bearbeta frågorna på:
  • Sidan 60 ( 1-4 ). Lägg in era svar på bloggen.
  • Sidan 60  Fundera mera ( 1-4 ).  Lägg in era svar på bloggen.
  • Sidan 60 Nät och bibliotek 1-3. Lägg in era svar på bloggen.
  • Sidan 61 Räkna med värme ( 1-2 ). Lägg in era svar på bloggen.
Länktips om temperatur från Samuel

Svar på frågorna

  • Varför utvidgar sig saker när man värmer dem? 
När man värmer så rör sig partiklarna mer och de behöver ett större utrymme.
  • Hur kan man veta att vattnet vid Vätterns botten är +4 grader
Vatten är tyngst vid +4 grader och sjunker till botten.
  • Hur fungerar en vanlig vätsketermometer?
Smalt glasrör med vätska i . När temperaturen stiger så utvidgar sig vätskan i termometern och rör sig uppåt.
  • Vilka två vardagliga händelser är Celsiusskalan konstruerad efter?
Vattnets kokpunkt och när vatten blir is.
  • Kan is vara kallare än 0 grader?
Ja, vattnet fryser vid 0 grader men sedan kan partiklarnas rörelse bli mindre och mindre. Det betyder att temperaturen kan sjunka i isen.
  • Varför kan det inte bli kallare än -273 grader ( absoluta nollpunkten )
Då står partiklarna still. De rör sig inte.
  • Omedelbart efter att du stängt locket till frysen så kan det vara svårt att öppna igen, varför?
Skillnad i tryck. I frysboxen blir det lågt tryck eftersom partiklarna från luften har saktat in. Utanför är trycket högre
  • Om du lindar in en termometer i en päls, kommer då temperaturen som termometern visar att stiga?
En päls värmer kroppen eftersom att den isolerar kroppsvärme. Termometern kommer inte att stiga.
  • Kallaste uppmätta temperatur i världen?
-89,2 grader Celsius
  • Varmaste temperaturen i Sverige?
+38 grader Celsius. Målilla
  • Syrgas blir flytande
-200 grader Celsius
  • 102 grader Fahrenheit är 39 grader Celsius
  • 217 Kelvin är -56 Celsiusgrader







onsdag 27 november 2013

Temperatur

Termometern är en hastighetsmätare.



Uppgift: Diskutera parvis och försök förklara vad man menar med att termometern är en hastighetsmätare.

 Begreppet temperatur.


  • Värme är rörelse. Om partiklarna har hög hastighet så är temperaturen ... ? 
  • Värmeutvidgning. Om partiklarnas  hastighet ökar i en ballong så kommer ballongens storlek att ...Antalet luftpartiklar i ballongen kommer att öka/minska/samma ? Ballongens massa ( vikt )  kommer att ...... Ballongens volym kommer att ....... Varm luft är ....... än kall luft.
  • Om locket på syltburken sitter hårt fast så kan man........? Varför fungerar det?

 Simuleringsövning


Frågor till övningen i Colorado Phet ( diskutera parvis ):
  1. Vad händer med partiklarnas hastighet när ni värmer?
  2. Varför ökar trycket när vi värmer?
  3. Rör sig alla partiklar lika snabbt?
Uppgift:Om jag blåser upp en ballong och knyter ihop den hur kan jag då få den att bli större/mindre?
Diskutera och skriv in i kommentarsfältet.


Kolla på filmklippet och försök att förklara hur en varmluftsballong fungerar!

En film ( klicka på länken ) om en hemmabyggd luftballong.


Försök förklara varför man behöver varmluft i ballongen för att den ska sväva. Skriv in i kommentarsfältet.



Egna studier i boken. Läs sidorna 42-43 och sidan 45. Texten finns att lyssna till här



Här fortsätter vi på fredag!

Vi diskuterar begreppet densitet och pratar om vattnets densitet och att det är ett undantag. Värmer vi t.ex 3 gradigt vatten så sjunker det. Det borde ju stiga uppåt eftersom alla andra ämnen utvidgar sig när man värmer det. Vatten är ett undantag och värmer man t.ex 2 gradigt vatten så drar det ihop sig och densiteten ökar. Vatten har högst densitet vid +4. Vattnet är tätast vid +4 och lägger sig på sjöns botten.


Temperatur


  • Vätsketermometer
  • Smalt glasrör med vätska i 
  • Alkohol/Kvicksilver
  • Celsiusskalan
  • Anders Celsius 1742
  • Fixpunkter
  • Fahrenheitskalan
  • F= 1,8 * Celsius + 32
  • Kelvinskalan
  • Absoluta nollpunkten
Förbered och planera

Mäta vattnets olika temperaturer  i hamnen. ( Temp på ytan, mitten och botten )
  • Vad behöver ni för materiel ?
  • Hur ska ni göra? Var börjar ni mätningen? Hur länge ska termometern vara i vattnet? Hur många gånger ska ni upprepa mätningen? Hur håller ni termometern när ni läser av temperaturen? Kan ni lita på er termometer ?
  • Förutsägelser? Rita en bild och sätt ut temperaturer ( på botten, i mitten och på ytan ), Motivera.
  • Hur ska ni redovisa? T.ex. Tabell, Muntligt, Powerpoint, Blogginlägg
  • Risker?
Bearbeta punkterna ovanför och skriv in i kommentarsfältet.

tisdag 26 november 2013

Välkomna till period 2 och ämnet Fysik!

Under period 2 kommer ni att ha tre lektioner fysik varje vecka.

Fysikkursen i år 8 behandlar:

  • Värme 
  • Temperatur
  • Värmetransport
  • Meteorologi
  • Energi, Fördelar/Nackdelar med olika energikällor
  • Generatorn, Elektrisk energi
  • Olika sorters energi, energiomvandlingar
  • Arbete och effekt
  • Vårt energibehov, växthuseffekten
  • Tre laborationer
  • Valda delar ur " Fatta katastrofen "
Jag kommer att blogga kortfattat om lektionerna och innehållet finns att lyssna på här

Temperatur

Termometern är en hastighetsmätare.

Vi har hunnit intro av temp.



onsdag 20 november 2013

Test energi

Idag genomför vi första delen av tre i test om energi

Arbetsgång
  1. Egna anteckningar
  2. Samarbeta runt frågeställningarna
  3. Muntlig redovisning av svaren
Områden att redogöra för:
  • Energiformer ( Vilka energiformer finns det?, Ge exempel på var vi finna dem? Hög/låg kvalitet?)
  • Energiprincipen ( Vad säger energiprincipen?, Ge exempel på energiomvandlingar. Redogör för vilka energiomvandlingar som skett i ett vattenkraftverk )
  • Effekt ( Hur räknar man ut effekt? Redogör för något konkret exempel där man räknar ut effekt )
Bedömning utgår från dina förmågor att:
  • Redogöra för frågeställningarna ( enkla/utvecklade/väl utvecklade resonemang)
  • Redovisa kunskaper inom begreppen ( grundläggande/ goda/ mycket goda )
  • Kunna använda ett naturvetenskapligt språk när man redogör för frågorna.( grundläggande/ goda/ mycket goda )

tisdag 19 november 2013

Vi bygger ett vindkraftverk.

Följ instruktionerna och studera bilderna noga.




1.Sätt fast sex stycken " armar " på den röda hållaren



2.Montera vingplasten på alla vingarna. 
Fäst plasten med två knappar på varje sida. 
Fäst ihop kanterna.


3. Ta fram generatorn



4. Klipp ut vindmätaren


5. Montera ramen för vindmätaren


6. Knäpp fast vindmätaren på ramen


Montera verket

Ta fram en bottenram och montera tre stående mindre ramar ovanpå. Sätt fast 10 st röda pluppar.


Montera två lodräta stag och ett mellanstort kugghjul på kort axel


Montera kort tvärstag och
montera sedanmellanstort och litet kugghjul på lång axel. OBS plastbrickan sist utanför lilla kugghjulet


tryck igenom hela axeln

















.



























































































tisdag 12 november 2013

Vi ska börja sammanfatta energikapitlet.



Det börjar bli dags att sammanfatta det vi lärt oss om energi.

I boken på sidorna 142-157 finns kapitlet om Energi och på sidorna 175-178 tar boken upp elektrisk energi.



Uppgift:

  1. Gör klart förra lektionens uppgift om elektrisk energi ( se bloggen )
  2. Bearbeta texten på sidorna 142-157 ( lyssna här, klicka på länken ) och besvara frågorna muntligt      ( arbeta parvis )
  3. Gör tre egna frågor ( som du tycker är viktiga ) om energi. Publicera frågorna på bloggen genom att skriva i kommentarsfältet. 
  4. Förbered er på en diskussion om " Vad tycker du?" sidan 161  ( en vuxen man i Kalahariöknen....... )

torsdag 7 november 2013

Idag ska ni få arbeta i våra nya böcker

Men först lite om  transformatorn.

Om vi t.ex. har 240 Volt på vänstra sidan och vill sänka spänningen till 12 Volt så kan vi använda en transformator. Om det t.ex är hälften så många varv på högersidan så blir spänningen där 120 V. Om det är en fjärdedel så många varv på sekundärsidan så sänks spänningen där till 60 V.

Hur många var ska det finna på sekundärsidan om jag vill ha ut 30 V där ?

Hur många var ska det finna på sekundärsidan om jag vill ha ut 480 V där ?

Hur många var ska det finna på sekundärsidan om jag vill ha ut 360 V där ?




  • Bearbeta texten på sidorna 175-178. Finns att lyssna på här, klicka på länken
  • Besvara frågorna på sidan 178
  • Arbeta vidare med uppgifter på sidan 182 ( uppgift 7-9 )
  • Sidan 183 " RÄKNA MED ELEKTRICITET " uppgift 2.
  • VAD TYCKER DU?. Samtala och resonera kring energifrågorna.
Vi fortsätter v.46. Flera grupper behöver skicka in svar.



onsdag 6 november 2013

Elektrisk energi




Målen med det här arbetsområdet är att du får möjligheter att utveckla

  • Kunskaper inom elektrisk energi och effekt.
  • Förståelse för begreppet induktion.
  • Förståelse för hur en generator fungerar.
  • Förståelse för hur en transformator fungerar.
Varifrån får vi vår elektriska energi?

Elektrisk effekt 

En hårfön har effekten 1500 Watt. Hur mycket elektrisk energi använder den varje sekund?


Energi = Effekt X Tid

En tvättmaskin har effekten 2000 W. 
Hur mycket elektrisk energi använder den på en timma? 1,5 h ?

Vad kostar en kilowattimma?

En Tv har effekten 10 W i standbyläge. Hur mycket energi förbrukar vi i onödan pga standbyläge? I Hjo? I Sverige?


Kamratrespons på gårdagens laboration.



Hjälp varandra att se det som är bra och det som kan utvecklas och bli än bättre eller tydligare.

Ni blir tilldelade ett arbete som ni ska bearbeta utifrån " två stjärnor och en önskan "




  • Hitta två saker som ni tycker är bra med redovisningen. T.ex. Lätt att följa och tydliga redovisningar. Bra förklaringar.
  • Stämmer uträkningarna?
  • Har man använt enheter rätt?


tisdag 5 november 2013

Laboration Effekt



Repetition av begreppet arbete

Mekanikens gyllene regel

Effekt är arbete delat på tid

Arbete  ( Nm ) / Tid ( s ) = Effekt ( Watt )  ( W )




Hur tar jag reda på arbetet som krävs upp till andra våning?

F= min tyngd ( 100 kg har tyngden 1000 N )

Sträckan= kortaste sträckan är rakt upp ( ca 3 meter )

Arbete är samma som kraft gånger sträcka vilket i mitt fall blir 3000 Nm.

Mekanikens gyllene regel säger att arbetet upp till andra våningen är lika stort oavsett vilken väg vi väljer. Springer vi den långa vägen så är arbetet samma som om vi kunde springa rakt upp den korta vägen.

Effekt är hur snabbt jag kan utföra arbetet. I mitt fall kanske jag kan springa upp till andra våningen på 5 sekunder.



Min effekt blir då 3000 Nm delat på 5 sekunder.

600 Nm/sekund är samma som 600 Watt.



Arbeta gruppvis och genomför mätningar och uträkningar. Det räcker om någon i gruppen springer.
Redovisa era svar i kommentarsfältet.