Betyg och film

Uppstart

Sista lektionen för det här läsåret. Vi samlar in böcker, pratar betyg och ser en film.

Arbetspass

https://www.svtplay.se/video/16722965/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-28-naturkatastrofer-under-aret-som-gatt?start=auto&tab=2018

Avslut

Sammanfattar och utvärderar läsårets lektioner.

Prov ljus och optik

Uppstart

Idag skriver vi prov inom ljus och optik. Provet består av två delar.

Del 1: Du klickar på gula länken och besvarar frågorna.

Del 2: Du redovisar uppgifterna 1-3 på papper. Använd linjal.


Arbetspass

Del 1:

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljus-och-optik-8a2b37a


Del 2 :

1. Redovisa med bild hur en spegelbild skapas i en plan spegel.

    Använd linjal. I din bild ska du markera en normal, förklara och visa reflexionslagen, visa  
    lämpliga strålgångar.



2. Rita strålgången genom en positiv lins med brännvidden 4 cm.
    Markera och skriv var du har brännpunkten.
    Förklara varför ljuset ändrar riktning genom linsen.



3. Rita, beskriv och förklara begreppet skenbild.

Avslut

Kontrollera att du skrivit namn på ditt prov. Lämna in provpapper.

 

Att öva på inför provet på torsdag.

Hej !

Här kommer ett Quiz med övningar och uppgifter att arbeta med inför provet. Lycka till och kämpa på,  snart är det sommarlov !

Klicka på gula länken !

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljus-och-optik-r-8

Provbetyg:

E: Du klarar minst 50 % på Quizfrågorna och kan delvis redogöra för uppgifterna i fråga 27.


C: Du klarar minst 80  % på Quizfrågorna och kan utförligt  redogöra för två av uppgifterna i fråga 27.

A: Du klarar minst 90 % på Quizfrågorna och kan med stor säkerhet redogöra för de tre uppgifterna i fråga 27.

Olika typer av speglar

Uppstart

Efter dagens lektion ska du kunna:

• Beskriva egenskaper för olika sorters speglar
• Rita strålgången för hur en bild byggs upp i en plan spegel 

Arbetspass

Gemensam genomgång

Vi kollar på olika typer av speglar.

Konvex spegel



Konkav spegel



Plan spegel


 Vi ritar strålgången för hur en spegelbild i plan spegel

Eget arbete

Arbete med texten i boken s.241 - 243

Frågor på s.252
14.21  14.22   14.23   14.24   14.25     14.27

Avslut 

Redovisning av frågorna

Laboration " öga "

Uppstart

Målet med lektionen är att du ska lära dig mer om hur konkava och konvexa linser kan användas för att ljuset ska brytas rätt.

Du ska efter lektionen kunna beskriva strålgången genom de olika linserna och kunna förklara vad vi menar med begreppet brännvidd.

Ni kommer att pröva er fram och undersöka vilka linser som får ljusets fokuspunkt att hamna på näthinnan.

Ni kommer att anteckna och rita på ett rutat papper som lämnas in efter lektionen

Vi kommer idag att använda laserljus så tänk på att använda materialet med försiktighet. Laserljus innehåller mycket energi och kan skada öga om det riktas in i ögat.

Arbetspass

Gemensamt

Vi läser valda delar av texten och ser på bilderna tillsammans på s.236 - 238


Parvis laboration

1. Plocka fram lådan och placera underlaget " ögat ".
2. Ta fram linserna 1-5 och en linjal.
3. Linserna 1-3 är ögats egna linser och lins 4-5 är linser som ska hjälpa ögat att bryta ljuset rätt.
4. Undersök linserna 1- 3. Använd linjalen och bestäm linsernas brytningsförmåga eller styrka ( brännvidd ). Mät brännvidd för varje lins och anteckna i ditt arbetsblad
5. Rita strålgången för linserna 1-3 
6. Undersök vilken av linserna 4 och  5 som rättar till brytningsfelet. Anteckna på ditt arbetsblad.

Avslut 

Eget arbete

Sammanfatta kort i din arbetsbok vad ni lärt er i laborationen. Varberedd på att redovisa i slutet av lektionen.
Tid över ? Besvara quizfrågorna, klicka på gula länken !
https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=NzA2MDA4CMF3

Vikarie

Hej !
Idag har ni vikarie.

Dagens lektion är att se på två intressanta filmer där du lär dig mer om ljusets olika egenskaper.

https://urskola.se/Produkter/192814-Bildningsbyran-rymden-Varde-ljus

https://urskola.se/Produkter/194925-Gigantiska-experiment-Den-manskliga-tv-skarmen



 

Laboration om linser

Klicka på gula länken och följ instruktionerna.

https://mattestaffan8.blogspot.se/2017/11/ljusets-brytning-i-en-konvex-och-konkav.html

Film " ljusets egenskaper "

Film om ljusets egenskaper

https://digitalpedagogik.se/film/137448803

" Två enkla försök " Ljusets egenskaper.

Uppstart

Två enkla försök.

• Hälla vatten i en bägare bakom spegeln
• Undersöka bilden som fångas från stearinljuset när det passerat litet hål genom avskärmning.

Arbetspass

Parvis arbete

Följ lärarens instruktioner och genomför de båda försöken.


Eget arbete

Snabbt färdig ? Arbete i boken på s.235 - 236

Frågor till texten.

1. Vad betyder begreppet totalreflektion ? ( 235 )
2. Vad är en lins ? ( 236 )
3. Hur ser en konvex lins ut ? Rita en enkel bild. ( 236 )
4. Hur ser en konkav lins ut ? Rita en enkel bild. ( 236 )
5. Förklara och visa med enkel bild vad vi menar med brännpunkt. ( 236 )
6. Avståndet mellan linsens mitt till en av brännpunkterna kallas för .............. ?  ( 236 )
7. Vad betyder det om linsen är märkt med + 10 ? ( 236 )
8. Vilken typ av lins är det i uppgift 7 ? Konvex eller konkav, motivera ! ( 236 )
9. Ett annat namn för konkav lins ? ( 236 )

När du är klar med bokens text och besvarat frågorna så kan du fortsätta med Arbetsblad 9:13.
Hämta arbetsbladet hos din lärare. Läs instruktionerna och försök att rita ljusstrålarnas väg. Använd linjal.

Avslut

Arbetsblad " Ljuskrysset " ( finns att hämta hos din lärare ) . Ringa in de fysikord som hör ihop med ljus och optik. Arbeta gärna parvis.


 

Provdatum torsdag 7 juni

Ljusets brytning

Uppstart

Ljus färdas rakt men kan ändra sin riktning när det passerar olika material.

Enkelt försök med mynt i mugg + vatten.

Arbetspass

 

Gemensamt arbete

 

Vi undersöker vad som förändras när vi observerar ett mynt i en mugg med och utan vatten.

 

Eget arbete

Du ska få testa och undersöka ljusets brytning med hjälp av en simuleringsövning.

https://phet.colorado.edu/sims/html/bending-light/latest/bending-light_en.html

Refraction = Brytning
c = Ljusets hastighet
Lodrät svart streckad linje = Normalen
Infallsvinkel mäts mot normalen
Brytningsvinkel mäts mot normalen

Underök följande:

1. Vad händer när ljusstrålen passerar mellan olika ämnen ?
2. Vad händer när ljusstrålen passerar olika prisman ?  ( Prisma = Slipad glasbit )
3. Kan du få en ljusstråle att studsa tillbaka inne i prismat ?
4. Varför tror du att ljuset ändrar riktning ?

Arbeta med frågor i två quiz. Klicka på länkarna.

Övningsfrågor

http://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljusets-brytning-och-reflektion

Testfrågor

http://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljusets-brytning-och-reflektion-i-olika-material-testuppgifter

Ljus. Genomgång av kursens innehåll

Uppstart

Vi går igenom vad vi ska arbeta med under de kommande 7 veckorna.

Vad är ljus ?

Egenskaper hos ljus: Reflektion, Brytning

Ljusbrytning i linser och ögon.

Olika typer av speglar.

Hur linser kan användas i vardagen.

Belysning

Färger

Fiberoptik

Arbetspass

Arbeta med texten och besvara frågorna.

1. Ge exempel på någon ljuskälla ( 228 )
2. Förklara hur vi kan se pennan på bänken ( 229 )
3. Vilken hastighet har ljus i glas ? ( 229 )
4. Förklara begreppet ljusår ( 229 )
5. Rita en bild hur ljusstrålar reflekteras i en spegel ( 231 )
6. Rita en bild som visar att en ljusstråle följer reflektionslagen ( 232 )
7. Förklara hur en reflex fungerar. ( 232 )
8. Rita av bilden som visar hur ljuset bryts när det går mellan luft och vatten. ( 233 )
9. Visa hur ljusstrålen bryts ( ändrar riktning ) när en infallande stråle kommer från luft ned i vatten. ( 234 )
10. Visa hur ljusstrålen bryts ( ändrar riktning ) när en infallande stråle kommer från glas ut i luften ( 234 )

Klar med frågorna ? Fortsätt ditt arbete i ett Quiz om ljus. Klicka på gula länken !

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljus90

Avslut

Sammanfattning av dagens arbetspass.

Ljusets brytning

Uppstart

Ljus färdas rakt men kan ändra sin riktning när det passerar olika material.

Enkelt försök med mynt i mugg + vatten.

Arbetspass

Ni ska få testa och undersöka ljusets brytning med hjälp av en simuleringsövning.

https://phet.colorado.edu/sims/html/bending-light/latest/bending-light_en.html

Refraction = Brytning
c = Ljusets hastighet
Lodrät svart streckad linje = Normalen
Infallsvinkel mäts mot normalen
Brytningsvinkel mäts mot normalen

Underök följande:

1. Vad händer när ljusstrålen passerar mellan olika ämnen ?
2. Vad händer när ljusstrålen passerar olika prisman ?  ( Prisma = Slipad glasbit )
3. Kan du få en ljusstråle att studsa tillbaka inne i prismat ?
4. Varför tror du att ljuset ändrar riktning ?

Arbeta med frågor i två quiz. Klicka på länkarna.

Övningsfrågor

http://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljusets-brytning-och-reflektion

Testfrågor

http://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljusets-brytning-och-reflektion-i-olika-material-testuppgifter

Ljus. Genomgång av kursens innehåll

Uppstart

Vi går igenom vad vi ska arbeta med under de kommande 7 veckorna.

Vad är ljus ?

Egenskaper hos ljus: Reflektion, Brytning

Ljusbrytning i linser och ögon.

Olika typer av speglar.

Hur linser kan användas i vardagen.

Belysning

Färger

Fiberoptik

Arbetspass

Arbeta med texten och besvara frågorna.

1. Ge exempel på någon ljuskälla ( 228 )
2. Förklara hur vi kan se pennan på bänken ( 229 )
3. Vilken hastighet har ljus i glas ? ( 229 )
4. Förklara begreppet ljusår ( 229 )
5. Rita en bild hur ljusstrålar reflekteras i en spegel ( 231 )
6. Rita en bild som visar att en ljusstråle följer reflektionslagen ( 232 )
7. Förklara hur en reflex fungerar. ( 232 )
8. Rita av bilden som visar hur ljuset bryts när det går mellan luft och vatten. ( 233 )
9. Visa hur ljusstrålen bryts ( ändrar riktning ) när en infallande stråle kommer från luft ned i vatten. ( 234 )
10. Visa hur ljusstrålen bryts ( ändrar riktning ) när en infallande stråle kommer från glas ut i luften ( 234 )

Klar med frågorna ? Fortsätt ditt arbete i ett Quiz om ljus. Klicka på gula länken !

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=ljus90

Avslut

Sammanfattning av dagens arbetspass.

Fysikprov

Uppstart

Idag har ni fysikprov som består av två delar.

Del 1: Ni använder Ipad och svarar på 30 Quizfrågor

Del 2: Ni stänger av Ipad och besvarar tre frågor på provpapper. Tänk på att redovisa med hjälp av både text och bilder.


Arbetspass

Del 1: Klicka på länken, skriv in ditt namn och besvara 30 quizfrågor. Kom ihåg att kryssa i alla rätta svar på frågor där  svarsalternativen är markerade med  kvadrater.

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=copy-of-energi-vrme-och-temperatur-vningsprov-r-8ab

Del 2: När du stängt av din Ipad så hämtar du provpapper hos din lärare.

Avslut

Lämna in provpapper. Kontrollera att du skrivit ditt namn.

Övningsprov

1. Logga in med ditt namn och besvara frågorna i ett Quiz. Klicka på gula länken.

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=copy-of-energi-vrme-och-temperatur-prov-r-872

2. .....Uppföljning av quizresultat

8 A2 / B3 Prov torsdag 12 april.

Uppstart

8 A2 / B3 har fysikprov på torsdag nästa vecka. Här kommer information om hur du kan förbereda dig inför provet. Provet kommer att bestå av två delar. Del 1 består av 25 stycken quizfrågor som besvaras på Ipad. Del 2 består av 3 frågor där svaret ska redovisas på papper.


Arbetspass

Eget / parvis arbete


Vad kan jag om värme ?  Testa dina kunskaper i ett Quiz. Klicka på gula länken !

Cirkel = Ett svar är rätt      Kvadrat = Fyll i alla svar som stämmer

Password: värme

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-energi-vrme-och-temperatur


Eget arbete

Begrepp som du ska kunna förklara och redovisa ( begreppslappar )

• Värme
• Temperatur
• Värmespridning
• Hur moln och regn bildas
• Sjöbris / landbris
• Hur vattens densitet ändras vid olika temperaturer
• Varmfront och kallfront
• Högtryck och lågtryck

Eget arbete

Makroboken s. 186 -208 ( Läs eller lyssna )

Uppföljning laboration, begreppslappar och quiz

Uppstart

Uppföljning av laboration, repetition av begrepp samt självtest värme och väder.



Arbetspass

Gemensamt arbete

Vad kom vi fram till i laborationen ?

Sök på nätet " varför avger svart färg mest värme "

Vilka möjliga förklaringar kan ni hitta till resultatet.


Eget arbete

Ta fram Makroboken och slå upp sidan 207-208.

Läs / lyssna på texten.

Välj 5 -10 olika begrepp ( skrivna med kursiv stil )

Hämta lika många papperslappar som antalet begrepp.

Skriv ett begrepp på lappens framsida och  förklaring / beskrivning till begreppet på papperslappens baksida.

När du är klar med alla begreppen så förhör du dig själv genom att bläddra igenom begreppen där du jämför ditt svar med lappens baksida.

Spara lapparna inför provet.

Avslut

Ta hjälp av boken när du besvarar Quizfrågorna.

Vad kan jag om värme ?  Testa dina kunskaper i ett Quiz. Klicka på gula länken ! Skriv in ditt namn.

Cirkel = Ett svar är rätt      Kvadrat = Fyll i alla svar som stämmer

Lycka till ! Password: värme

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-energi-vrme-och-temperatur





 

Hur påverkar ytan temperaturen ?

Uppstart

Vi ska genomför en laboration som undersöker om det finns ett samband mellan yta och temperatur.

Vi övar ett naturvetenskapligt arbetssätt där vi gör en hypotes, undersöker systematiskt och drar slutsatser utifrån våra resultat som vi visar i en tabell.

Arbetspass

Vi följer arbetsordningen i arbetsblad 8.2 ( Spektrum fysik )

Tänk på att:

Fyll med 100 ml vatten. Använd bägare för att mäta upp rätt mängd vatten.

Plocka ut termometern mellan varje mätning.

Svar på väderfrågorna.

Frågor och uppgifter till texten på s. 200 - 207. Skriv i din arbetsbok.

1. Kan du förklara hur väder bildas ? Ge exempel.

Solens strålning mot jordklotet skapar olika väderfenomen.

När solen värmer marken så stiger den varma luften upp mot atmosfären. Luft som lämnar marken ger ett lågt tryck. Luft runt omkring har högre tryck som gör att ny luft fyller upp lågtrycket och vindar bildas.

När Solen värmer så stiger varm fuktig luft upp mot atmosfären. När den varma luften kyls ned så omvandlas vattenångan i luften till svävande vattendroppar. Vi kallar det för att vattenångan kondenserar till vattendroppar.

När solen värmer jordklotet så värms den olika mycket beroende på viken del av jordklotet som är vänt mot solen. Naturen jämnar ut olikheter och temperaturen jämnas ut med hjälp av vindar.

När solen värmer mark och hav så ökar temperaturen snabbare ovanför land. Det gör att luften ovan mark rör sig uppåt och luft från havet blåser in och fyller upp lågtrycket ovan land.

 2. Rita av de olika symbolerna i bildrutan. Förklara vad varje symbol betyder.

3. Beskriv med bild och text vad som händer när en varmfront möter en kall luftmassa.

Den varma luften rör sig uppåt ovanpå den kalla luftmassan. Den varma luften innehåller vattenånga som kyls ned högre upp i luftlagren. Vattenångan omvandlas till vattendroppar, vi säger att vattenångan kondenserar till vattendroppar.

 4. Beskriv med bild och text vad som händer när en kallfront tränger undan en varm luftmassa.

Den kalla luften trycker upp den varma luften som då kyls ned. Vattenångan i den varma luften kondenserar till svävande vattendroppar som bildar moln och nederbörd ( regn, hagel eller snö )

 5. Hur uppstår vindar ?
luftmassor inom områden med högtryck rör sig mot platser med lågt tryck.

 6. Hur bildas moln ?

Vattenånga i luften kyls ned och kondenserar till svävande vattendroppar. Moln består av områden med många svävande vattendroppar.

 7. Hur bildas åskmoln ?

I ett moln kan det blåsa kraftigt och temperaturen kan variera stort beroende på hur högt molnet är.
När molnets beståndsdelar ( vattendroppar eller iskristaller )  krockar med varandra så rycks elektroner loss. Molnet kommer då att innehålla positivt laddade partiklar och fria elektroner. Elektronerna samlas oftast i nedre delen av molnet. Elektronerna i molnet stöter bort markens elektroner och markens positiva laddningar samlas vid markytan. De minusladdade elektronerna i molnet dras mot plusladdningarna i marken, en blixt har då bildats.

 8. Förklara varför åskknallen hörs senare än vi ser blixten.

Blixt och åskknallen bildas samtidigt men blixten är ljus och färdas med en mycket högre hastighet än ljud.

9. Hur fungerar en åskledare ?

 När blixtens elektroner söker sig mot marken så letar den efter den enklaste vägen mot markens plusladdningar. Åskledaren består av kopparledningar som gör det lätt för elektronerna att färdas ner i marken.


10. Ge exempel på farliga platser vid ett åskoväder.
Ute på ett öppet fält eller sjö. Under höga träd.

Väder genomgång sjöbris och landbris + arbete i boken

Uppstart

Målet är att vi ska kunna förklara och beskriva olika begrepp som används inom väder.


Arbetspass

Gemensam genomgång

Landbris och sjöbris: Kunna förklara hur vindar bildas vid havet.

Eget / parvis  arbete

Frågor och uppgifter till texten på s. 200 - 206. Skriv i din arbetsbok.

1. Kan du förklara hur väder bildas ? Ge exempel.

2. Rita av de olika symbolerna i bildrutan. Förklara vad varje symbol betyder.

3. Beskriv med bild och text vad som händer när en varmfront möter en kall luftmassa.

4. Beskriv med bild och text vad som händer när en kallfront tränger undan en varm luftmassa.

5. Hur uppstår vindar ?

6. Hur bildas moln ?

7. Hur bildas åskmoln ?

8. Förklara varför åskknallen hörs senare än vi ser blixten.

9. Hur fungerar en åskledare ?

10. Ge exempel på farliga platser vid ett åskoväder.

Extrauppgift: Fördjupa dina kunskaper och välj någon av de 10 uppgifterna att arbeta vidare med. Sök på nätet efter fakta. Publicera gärna i bloggens kommentarsfält.

Avslut

En skildring av hur livet förändras efter en orkan. Klicka på gula länken !

https://digitalpedagogik.se/ur/168189

Vecka 17 prov ( ska flyttas eftersom ni har prao )

Väder

Uppstart

Målet med lektionen är att du ska kunna tolka och tyda en väderprognos

Arbetspass

http://mattestaffan8.blogspot.se/2017/10/att-tolka-en-vaderprognos.html

Avslut

Sammanfattning

Quizfrågor om värme och temperatur.

Uppstart

Vi ska arbeta med olika begrepp inom värme och temperatur i ett Quiz. Efter det så ska vi se arbeta i boken och sedan avsluta med en film som handlar om solen.


Arbetspass

1. Eget / parvis arbete

Testa dina kunskaper om värme och temperatur. Hur många frågor klarar du idag ? Klicka på gula länken. Arbeta gärna parvis och försök att förbättra dina resultat genom att göra Quizfrågorna flera gånger. Lycka till !

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-temperatur


2. Arbete i Makroboken. Läs / lyssna på texten s.194 - 198

3. Svara på frågorna s. 198


Gemensamt arbete

Uppföljning av frågorna s.198. Facit på tavlan.

https://digitalpedagogik.se/film/1496679558


Avslut

Sammanfattning

 

Laborationsrapport " badskum "

Undersökning: Vi ska jämföra vanligt vatten och vatten med badskum. Vilket behåller temperaturen bäst ?

Hypotes: Vi tror att vattnet med badskum behåller värmen bättre eftersom det bildas luftbubblor på ytan. Luft är en gas och gaser är dåliga värmeledare. Värmen stiger uppåt men kommer nog att hindras av luftbubblorna.

Metod: Vi värmer 300 ml vatten / vatten + badskum till 60 grader. Sedan mäter vi temperaturen efter 10 minuter. Vi blandar i 10 ml badskum innan uppvärmning.

Resultat: I bägaren med vatten sjunker temperaturen 10 grader.
               I bägaren med vatten + skum  sjunker temperaturen 4 grader.

Felkällor: Tidtagning, mängd vatten, omrörning med termometer, termometerns placering vid mätning.

Slutsats: Vatten med badskum isolerar värmeenergin.

Laboration och Film om solen.

Vi gör klart laborationen om badskum i vatten.


Film om solen

https://digitalpedagogik.se/film/1496679558

Laboration " Skum i bad " ( från lektionen om pizzan )

Uppstart

I förra lektionen lärde vi oss att gaser är dåliga värmeledare.

Om vi häller badskum i vatten så borde värmen behållas längre i vattnet eftersom skummet lägger sig som ett lock ovanpå vattnet. Det här locket består dessutom av inkapslad luft som är en gas.

Vi ska därför undersöka om badskum påverkar temperaturen i vatten.

Arbetspass 

Ni ska genomföra en undersökning om badskummet isolerar värmen i vattnet.

Så här gör vi:

1. Lägg ut underlagsskiva på bänken.
2. Ta fram elektrobrännare, E-kolv, termometer, och tidtagarur.
3. Häll i 200 ml vatten.
4. Be läraren att fylla på med badskum
5. Blanda runt och skaka badskummet och värm till 50 grader.
6. Lyft av E-kolven och starta tidtagning.
7. Följ hur mycket temperaturen minskar under 10 minuter.
8. Genomför samma undersökning men utan badskum. Obs ! Samma mängd vatten.

Avslut

Redovisa era resultat i en tabell. Vad kom ni fram till ?

8B3 genomfört med stor bägare och en mätning. Är ej klara.

 

Varför bränner jag mig på pizzafyllningen men inte på brödet ?

Vi följer en tidigare lektion. Klicka på gula länken !

http://mattestaffan8.blogspot.se/2016/05/varfor-branner-jag-mig-pa.html

Värmeutvidgning, temperatur och vattnets utvidgning

Uppstart

Uppföljning och sammanfattning av gårdagens försök.

Dagens lektion är att arbeta med begreppen värmeutvidgning, temperatur och vattens utvidgning.

Arbetspass

 

Eget arbete

1. Använd boken och läs / lyssna på texten s.188 - 192.

2. Arbeta med frågorna på s.193. Besvara frågorna i ditt arbetshäfte.

3. Testa dina kunskaper om värme och temperatur. Hur många frågor klarar du idag ? Klicka på gula länken
https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-temperatur

Avslut

Undersök begreppet värme i den här simuleringen. Klicka på gula länken och testa dig fram.

https://phet.colorado.edu/en/simulation/states-of-matter-basics

 Kolla på filmklipp. Använd hörlurar.

https://www.youtube.com/watch?v=UukRgqzk-KE

Frågestund i helklass.

Laboration

http://mattestaffan8.blogspot.se/2017/09/vad-hander-nar-vi-varmer-is.html

Vad händer när vi värmer ?

Uppstart:

Vi ska undersöka vad som händer när vi värmer luft, vatten och metall.

Ni arbetar i små grupper och ska genomföra två olika enklare undersökningar som handlar om uppvärmning av luft och vatten.

Grönmarkerade uppgiften ska ni samtala om. Sammanfatta samtalet i er arbetsbok.

Arbetspass:

 

Lärardemonstration

 

Metallkulan och ringen. Vad händer när vi värmer kulan ? Vad kan det bero på ?

 

  Grupparbete ( 3 - 4 i varje grupp )

Ni kommer att hantera varmt vatten. Var försiktiga, tänk er för och använd degeltången.


Undersökning 1: En bägare med vatten , en E-kolv, kork med stigrör.

Fyll  cylinderbägaren med vatten. Sätt fast kork med stigrör på E-kolven. Vänd stigrör ned mot vattnet i bägaren. Omslut E-kolven med båda händerna och observera vad som sker i bägaren med vatten.

Undersökning 2:  Elektrobrännare, E-kolv, vatten, kork med stigrör.

Fyll  E-kolven med vatten. Sätt fast kork med stigrör på E-kolven. Placera E-kolven på elektrobrännaren och värm vattnet.

Vad observerar du, likheter och skillnader ?  Vad tror du att det kan bero på ?

Eget arbete

Arbeta med texten i Makroboken s.186 -189.

Klarar du detta ? Arbeta med bokens frågor på s.193. ( 12.1 - 12.6 )

Avslut

Sammanfattning av dagens lektion.

Gemensam genomgång av bokens frågor.

Pröva den gula länken som visar och förklarar vad som händer när vi värmer.

https://phet.colorado.edu/en/simulation/states-of-matter-basics

Tid över ? https://www.svtplay.se/video/16723057/mars/mars-sasong-1-avsnitt-2?start=auto

Växthuseffekt

Hej !

Öppna gula länken och ta del av dagens lektionsinnehåll.

http://mattestaffan8.blogspot.se/2016/04/vaxthuseffekt.html

Vad är energi ?

Uppstart

Målet med dagens lektion är att du ska kunna berätta om olika energiformer och kunna beskriva olika energiomvandlingar.

Ni kommer att börja med att spela memory. Därefter ska vi samtala om och rita en bild som visar hur solens energi kan omvandlas och ge oss elektrisk energi.

Om vi hinner så läser / lyssnar vi på bokens text s. 139 - 142 och svarar på bokens frågor s.147.

Arbetspass

Gemensamt

Utmana varandra och spela en eller två omgångar energimemory.


Lärarledd genomgång av energiomvandlingar. Vi följer de energiomvandlingar som leder fram till elektrisk energi i ett vattenkraftverk.

Eget arbete

Rita av bilden som vi samtalat om. Beskriv kortfattat med egna ord sambandet mellan sol och elektricitet.

Arbeta med texten i boken på sidan 139 - 142.

Besvara frågorna på sidan 147 (  8.1 - 8.6 ). Skriv svar i din arbetsbok.

Avslut

Sammanfattning
  

Arbetsplan för energi, värme och väder

Arbetsplan i fysik för år 8

Centralt innehåll:  Energi, värme och väder

8 Veckor

Vecka	Ämnesområde	Kapitel i boken	Sidor	Laborationer	Prov
2	Vad är energi ? Energi kan omvandlas	8	139 - 142
3	Energiprincipen Jordens värmebalans	8	143 - 144
4	Energibehov vs klimat Frågor Sammanfattning	8	145 - 148
5	Definition värmebegrepp Värmeutvidgning	12	185 - 189
6	Hur mäts temperatur ? Vattnets utvidgning. Frågor	12	190 - 193
8	Hur sprids värme ? Isolering Frågor Mörka och ljusa ytor	12	194 - 199
9	Väder Repetition, sammanfattning	12 12	200 - 206 207 - 208
10	Prov ( 8 A2 Onsdag, 8B3 Torsdag )

Uppstart fysik

Hej !
Jag heter Staffan Rydberg och kommer att undervisa er i fysik den här terminen. Vi kommer att träffas 2 gånger varje vecka.

Jag har undervisat 21 år på Guldkroksskolan i Hjo men har nu bytt arbetsplats till Tibro.

Mycket av det vi arbetar med kommer att finnas här på bloggen t.ex. foto från tavlan, quizfrågor, egna  " begreppsfilmer ". Jag hoppas att du ska ha användning av bloggen.

Våra arbetsområden i år 8 är:

• Energi
• Värme
• Väder
• Ljus

Centralt innehåll

• Olika Energiformer och energiomvandlingar
• Energiprincipen 
• Arbete och effekt
• Mekanikens gyllene regel
• Hävstång
• Energikvalitet och energikällor

Olika sorters energi ( energiformer )

• Solenergi
• Kemisk energi
• Rörelseenergi
• Lägesenergi
• Elektrisk energi
• Ljudenergi
• Ljusenergi
• Elastisk energi
• Värmeenergi

Enheter

Energi har olika enheter: Newtonmeter ( Nm ) , Joule ( J ) 

Olika exempel på vad energimängden 1 joule ( 1 J ) kan göra.

• energin som krävs för att lyfta ett litet äpple (102 g) en meter rakt upp.
• energin som frigörs när samma äpple faller en meter tillbaka till marken.
• energin som frigörs som värme från en människa i vila varje sextiondedel av en sekund (1/60 s).
• rörelseenergin hos en människa som väger 50 kg och rör sig långsamt (0,2 m/s).
• rörelseenergin hos en tennisboll som rör sig med en hastighet av 23 km/h.^[2]

Källa: Wikipedia

Energiomvandlingar

 Några konkreta exempel.

• Studsboll har lägesenergi som omvandlas till rörelseenergi
• Ballong har elastisk energi som omvandlas till rörelseenergi
• Värmeljus har kemisk energi som omvandlas till ljus och värmeenergi

Övning i grupp: 

Memory med energiformer som ska paras ihop med en beskrivning. Spelas i grupper om 2-3.