måndag 22 januari 2018

Vad händer när vi värmer ?


Uppstart:

Vi ska undersöka vad som händer när vi värmer luft, vatten och metall.

Ni arbetar i små grupper och ska genomföra två olika enklare undersökningar som handlar om uppvärmning av luft och vatten.

Grönmarkerade uppgiften ska ni samtala om. Sammanfatta samtalet i er arbetsbok.

Arbetspass:
 
Lärardemonstration
 
Metallkulan och ringen. Vad händer när vi värmer kulan ? Vad kan det bero på ?
 

  Grupparbete ( 3 - 4 i varje grupp )

Ni kommer att hantera varmt vatten. Var försiktiga, tänk er för och använd degeltången.


Undersökning 1: En bägare med vatten , en E-kolv, kork med stigrör.

Fyll  cylinderbägaren med vatten. Sätt fast kork med stigrör på E-kolven. Vänd stigrör ned mot vattnet i bägaren. Omslut E-kolven med båda händerna och observera vad som sker i bägaren med vatten.

Undersökning 2:  Elektrobrännare, E-kolv, vatten, kork med stigrör.

Fyll  E-kolven med vatten. Sätt fast kork med stigrör på E-kolven. Placera E-kolven på elektrobrännaren och värm vattnet.

Vad observerar du, likheter och skillnader ?  Vad tror du att det kan bero på ?

Eget arbete

Arbeta med texten i Makroboken s.186 -189.

Klarar du detta ? Arbeta med bokens frågor på s.193. ( 12.1 - 12.6 )

Avslut

Sammanfattning av dagens lektion.

Gemensam genomgång av bokens frågor.

Pröva den gula länken som visar och förklarar vad som händer när vi värmer.

https://phet.colorado.edu/en/simulation/states-of-matter-basics

Tid över ? https://www.svtplay.se/video/16723057/mars/mars-sasong-1-avsnitt-2?start=auto

torsdag 11 januari 2018

Vad är energi ?

Uppstart

Målet med dagens lektion är att du ska kunna berätta om olika energiformer och kunna beskriva olika energiomvandlingar.

Ni kommer att börja med att spela memory. Därefter ska vi samtala om och rita en bild som visar hur solens energi kan omvandlas och ge oss elektrisk energi.

Om vi hinner så läser / lyssnar vi på bokens text s. 139 - 142 och svarar på bokens frågor s.147.

Arbetspass

Gemensamt

Utmana varandra och spela en eller två omgångar energimemory.


Lärarledd genomgång av energiomvandlingar. Vi följer de energiomvandlingar som leder fram till elektrisk energi i ett vattenkraftverk.

Eget arbete

Rita av bilden som vi samtalat om. Beskriv kortfattat med egna ord sambandet mellan sol och elektricitet.

Arbeta med texten i boken på sidan 139 - 142.

Besvara frågorna på sidan 147 (  8.1 - 8.6 ). Skriv svar i din arbetsbok.

Avslut

Sammanfattning
  

onsdag 10 januari 2018

Arbetsplan för energi, värme och väder


Arbetsplan i fysik för år 8

Centralt innehåll:  Energi, värme och väder
8 Veckor

Vecka
Ämnesområde
Kapitel i boken
Sidor
Laborationer
Prov
2
Vad är energi ?
Energi kan omvandlas
 8
139 - 142
 
 
3
Energiprincipen
Jordens värmebalans
 8
143 - 144
 
 
4
Energibehov vs klimat
Frågor
Sammanfattning
 8
145 - 148
 
 
5
Definition värmebegrepp
Värmeutvidgning
12
185 - 189
 
 
6
Hur mäts temperatur ?
Vattnets utvidgning.
Frågor
12
190 - 193
 
 
8
Hur sprids värme ?
Isolering
Frågor
Mörka och ljusa ytor
12
194 - 199
 
 
9

Väder
Repetition, sammanfattning
12

12
200 - 206

207 - 208
 
 
10
Prov ( 8 A2 Onsdag, 8B3 Torsdag )
 
 
 

måndag 8 januari 2018

Uppstart fysik


Hej !
Jag heter Staffan Rydberg och kommer att undervisa er i fysik den här terminen. Vi kommer att träffas 2 gånger varje vecka.

Jag har undervisat 21 år på Guldkroksskolan i Hjo men har nu bytt arbetsplats till Tibro.

Mycket av det vi arbetar med kommer att finnas här på bloggen t.ex. foto från tavlan, quizfrågor, egna  " begreppsfilmer ". Jag hoppas att du ska ha användning av bloggen.

Våra arbetsområden i år 8 är:
  • Energi
  • Värme
  • Väder
  • Ljus


Centralt innehåll

  • Olika Energiformer och energiomvandlingar
  • Energiprincipen 
  • Arbete och effekt
  • Mekanikens gyllene regel
  • Hävstång
  • Energikvalitet och energikällor


Olika sorters energi ( energiformer )
  • Solenergi
  • Kemisk energi
  • Rörelseenergi
  • Lägesenergi
  • Elektrisk energi
  • Ljudenergi
  • Ljusenergi
  • Elastisk energi
  • Värmeenergi

Enheter

Energi har olika enheter: Newtonmeter ( Nm ) , Joule ( J ) 
Olika exempel på vad energimängden 1 joule ( 1 J ) kan göra.

  • energin som krävs för att lyfta ett litet äpple (102 g) en meter rakt upp.
  • energin som frigörs när samma äpple faller en meter tillbaka till marken.
  • energin som frigörs som värme från en människa i vila varje sextiondedel av en sekund (1/60 s).
  • rörelseenergin hos en människa som väger 50 kg och rör sig långsamt (0,2 m/s).
  • rörelseenergin hos en tennisboll som rör sig med en hastighet av 23 km/h.[2]
Källa: Wikipedia


Energiomvandlingar




 Några konkreta exempel.

  • Studsboll har lägesenergi som omvandlas till rörelseenergi
  • Ballong har elastisk energi som omvandlas till rörelseenergi
  • Värmeljus har kemisk energi som omvandlas till ljus och värmeenergi

Bildresultat för memory spel barn

Övning i grupp: 

Memory med energiformer som ska paras ihop med en beskrivning. Spelas i grupper om 2-3.