fredag 31 mars 2017

Fatta katastrofen

Orkaner, tyfoner och cykloner


Centralt innehåll: Väderfenomen och dess orsaker.

Kunskapskrav: 

Du kan använda fysikens begrepp och modeller för att förklara hur orkaner bildas.

Förmedla kunskaperna i en powerpoint som publiceras på slideshare. Max 5 sidor.

Tidsåtgång: Tre lektioner


Uppstart

Vi kommer att arbeta med ett material som Utbildningsradion har arbetat fram och som bl.a handlar om väderfenomen som orkaner och kraftiga stormar. 

Vi ska börja med att se en film https://digitalpedagogik.se/ur/168189 
och där få följa människor som på nära håll ha fått vara med om naturens enorma krafter.


Arbeta med frågorna och presentera dem i en powerpoint på max 5 sidor. 
Du behöver inte arbeta med frågorna i en speciell ordning. Välj vilken fråga du vill börja med. 
  1. Beskriv vad en orkan är och hur den bildas.
  2. Varför "snurrar" ( roterar ) orkanen?
  3. Vad är det för skillnad mellan orkan, tyfon och cyklon?
  4. Hur stor är en vanlig orkan?
  5. Vilka vindhastigheter finns i orkanen?
  6. Kan orkaner bildas i Sverige? Motivera.
  7. Hur skulle du agera om du fick veta att en orkan var på väg mot dig?

torsdag 30 mars 2017

Att tolka en väderprognos

Uppstart

  • Varför är det bra att kunna tolka en väderprognos?
  • Ge exempel på hur olika väder kan påverka samhället.
  • Finns det några yrkesgrupper för vilka  vädret är mycket viktigt?

Vi börjar med att se dagens väder.

Bra att veta för att förstå

  • Solen värmer jordklotet olika mycket ( dag eller natt, olika årstider )
  • Solen värmer jordytan snabbare än havsytan 
  • Naturen vill jämna ut skillnader i temperatur och tryck.
  • Vatten tar längre tid att värma upp och kan lagra värme mycket bättre än marken. Land och hav får olika temperaturer eftersom de har olika värmelagringsförmåga.
  • Luften värms av värmestrålning från vatten eller land
  • Jorden roterar vilket  får luftmassorna  att röra sig cirkelformat

Arbetspass

Ni ska få ut en aktuell väderprognos som är hämtad från dagens tidning. Ni kan också använda de vädersajter som ni kan hitta på webben.

Väderfrågor att söka svar på.

  • Hur ska vädret vara idag där du bor enligt tidningens prognos? Stämmer det med det väder som är just nu?
  • Vilket väder kommer det att bli imorgon där du bor enligt tidningen?
  • Med vilken vindstyrka och från vilket håll kommer vinden imorgon där du bor? Vad kallas en vind med den hastigheten? 
  • Vilken är den varmaste respektive kallaste platsen i  a) Sverige   b) Europa 
  • Ta reda på morgondagens väderprognos för två städer i Sverige.
  • Ta reda på morgondagens väderprognos för två städer i Europa.
  • Ungefär när går solen upp där du bor?
  • Ungefär när går solen ner där du bor?
  • Finns det en väderkarta så försök se var du hittar lågtryck respektive högtryck. Kan du förklara vad som menas med lågtryck/högtryck?
  • Vilken typ av väder verkar det bli i närheten av lågtryck respektive högtryck.
  • Finns det fler tecken på väderkartan än de vi tagit upp?
  • Om du har tillgång till en dator eller telefon så gå in och sök upp några vädersidor eller titta på någon väderapp för att jämföra de prognoserna med tidningens prognos. Jämför till exempel dagens väder där du bor.
Det är bra att veta att det är olika benämningar för vindens styrka på land och ute till havs. Läs mer om de olika vindhastigheterna på Wikipedia.



tisdag 28 mars 2017

Värmetransport

Tre bägare med varmt vatten.


Bägare 1: Vanlig glasbägare
Bägare 2: Ett lager aluminiumfolie runt bägaren
Bägare 3: Samma som bägare 2 men invirad i skrynklat tidningspapper.
  • Vad kan det bero på att temperaturen avtar mest i början ?
  • Glasbägaren förlorar sin värmeenergi snabbare, vad kan det bero på ?
  • Värme sprids på tre olika sätt, vilka då ?
  • Vilka ämnen är bra/dåliga ledare ? Vilken funktion har aluminumfolien ?
  • Ge förslag på hur man kan förbättra termosen.
  • Ge några vardagsexempel på olika sätt som värmen kan förflytta sig.
  • Isberg eller varm kopp te, Vilken innehåller mest värmeenergi ?
  • Skillnad mellan temperatur och värme ?


Text att bearbeta i Fysik direkt:


  •  Besvara frågor på sidan 52. Kom ihåg att hjälpa varandra!

  • Jämför dina svar med facit på s.236

När du blir klar så kan du gå vidare med........

Hur fungerar en termos ? Länk till nationellt resurscentrum för fysik

Heattransfer, Khan academy, klicka här !


Avslut


Hur skulle du svara på frågan, vad är hemligheten ? Frågan är hämtad från NRCF:s frågelåda.

Hur kan en ståltermos vara så bra? Min ståltermos håller värmen bättre än min tidigare termos av glas. Glastermosen uppfyller ju alla krav på temperaturbevarande egenskaper men ståltermosen är av metall som vi vet leder värme riktigt bra. Vad är hemligheten?


tisdag 14 mars 2017

Lektion 1- 2 8C

Värme och temperatur

Uppstart värme och temperatur.

Några enkla försök om hur värme sprids.
  1. Varför känns frigoliten varm ?
  2. Varför bränner jag mig på gemet ? 
  3. Kan ett lock och folie göra skillnad ? Ni får ut tre bägare. Bägare 1: Vanlig glasbägare Bägare 2: Vanlig bägare med lock     Bägare 3: Vanlig bägare med lock + folie runt bägaren.
          a) Ni ser tre grafer på tavlan. I varje graf kan ni läsa av hur temperaturen avtar med               tiden. Samtala med varandra och försök komma överens om vilken av graferna   
              som ni tror visar rätt. 
          b) Rita ett diagram där varje axel är 10 cm. Den lodräta axeln visar temperaturen 
              och den vågräta visar tiden. Varje cm är 10 grader / 1 minute.
          c) Ni får ut en glasbägare och den fylls med kokande vatten.Läs av temperaturen och               plotta era resultat.

Klicka på gula länken.

onsdag 8 mars 2017

Prov energi 8D

Provet består av två delar.

1.
Börja med att besvara frågorna i ett QUIZ. Klicka på gula länken !
http://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-energi-8d

Frågorna är på E till A-nivå.

E: 40
D: 60
C: 75
B: 85
A: 95

2.
Fråga att redovisa:

Välj en energikälla och besvara frågorna:
  1. Vilka energiomvandlingar kan du koppla till din energikälla ?
  2. Vilka för och nackdelar har din energikälla ?
  3. Förklara växthuseffekten och hur din energikälla påverkar den.
Bedömning:

Använd både text och bilder i dina redovisningar.

E: Du kan kortfattat redovisa  någon av frågorna

C: Du kan redovisa några energiomvandlingar, nämna några för och nackdelar och koppla dem till växthuseffekten. Du kan till stor del förklara växthuseffekten med hjälp av både text och bild.

A: Du kan utförligt redovisa de energiomvandlingar som kan kopplas till din energikälla. Du kan välja ut några viktiga för och nackdelar med din energikälla och motivera dina val. Du kan utförligt förklara växthuseffekten med hjälp av text och bild.


Svar till instuderingsfrågorna

Hej !
Nu finns svar på frågorna som ni arbetat med. Svaren går så klart att utveckla vidare. Ni kan tänka att mina svar ligger på C till A-nivå. Klicka på gula länken för att komma till frågor med svar.

http://mattestaffan8.blogspot.se/2017/02/1.html

Istället för film så kommer här tre övningsuppgifter.

 Metoden som ni ska använda för att kunna beräkna krafter och arbete.

Övningsuppgift " Låda "
1. Omvandla massan till tyngd. Jordens gravitation är ungefär 10 Newton per kilogram.
    Om lådan väger 100 kg så blir tyngden 1000 Newton ( 1000 N ).
2. Beräkna arbetet för den korta sträckan ( h = 5,0 m ).
    Arbete = Kraft x Sträcka  ( 1000 N x 5 m = 5000 Nm )
3. Arbetet är samma för lång och kort sträcka. 5000 Nm = F x 10 m   ( F = 500 N )


Övningsuppgift " Kylskåp "
1. Omvandla massan till tyngd. Jordens gravitation är ungefär 10 Newton per kilogram.
    Om kylskåpet väger 200 kg så blir tyngden 2000 Newton ( 1000 N ).
2. Beräkna arbetet för den korta sträckan ( h = 2,0 m ).
    Arbete = Kraft x Sträcka  ( 2000 N x 2 m = 4000 Nm )
3. Arbetet är samma för lång och kort sträcka. 4000 Nm = F x 10 m   ( F = 400 N )



Övningsuppgift " Hund "

1. Omvandla massan till tyngd. Jordens gravitation är ungefär 10 Newton per kilogram.
    Om hunden väger 25 kg så blir tyngden 250 Newton ( 250 N ).
2. Beräkna arbetet för den korta sträckan ( h = 8,0 m ).
    Arbete = Kraft x Sträcka  ( 250 N x 8 m = 2000 Nm )
3. Arbetet är samma för lång och kort sträcka. 2000 Nm = F x 10 m   ( F = 200 N )