måndag 19 mars 2018

Uppföljning laboration, begreppslappar och quiz

Uppstart

Uppföljning av laboration, repetition av begrepp samt självtest värme och väder.



Arbetspass

Gemensamt arbete

Vad kom vi fram till i laborationen ?

Sök på nätet " varför avger svart färg mest värme "

Vilka möjliga förklaringar kan ni hitta till resultatet.


Eget arbete

Ta fram Makroboken och slå upp sidan 207-208.

Läs / lyssna på texten.

Välj 5 -10 olika begrepp ( skrivna med kursiv stil )

Hämta lika många papperslappar som antalet begrepp.

Skriv ett begrepp på lappens framsida och  förklaring / beskrivning till begreppet på papperslappens baksida.

När du är klar med alla begreppen så förhör du dig själv genom att bläddra igenom begreppen där du jämför ditt svar med lappens baksida.

Spara lapparna inför provet.

Avslut

Ta hjälp av boken när du besvarar Quizfrågorna.

Vad kan jag om värme ?  Testa dina kunskaper i ett Quiz. Klicka på gula länken ! Skriv in ditt namn.

Cirkel = Ett svar är rätt      Kvadrat = Fyll i alla svar som stämmer

Lycka till ! Password: värme

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-energi-vrme-och-temperatur





 

torsdag 15 mars 2018

Hur påverkar ytan temperaturen ?

Uppstart

Vi ska genomför en laboration som undersöker om det finns ett samband mellan yta och temperatur.

Vi övar ett naturvetenskapligt arbetssätt där vi gör en hypotes, undersöker systematiskt och drar slutsatser utifrån våra resultat som vi visar i en tabell.

Arbetspass

Vi följer arbetsordningen i arbetsblad 8.2 ( Spektrum fysik )

Tänk på att:

Fyll med 100 ml vatten. Använd bägare för att mäta upp rätt mängd vatten.

Plocka ut termometern mellan varje mätning.

torsdag 8 mars 2018

Svar på väderfrågorna.

Frågor och uppgifter till texten på s. 200 - 207. Skriv i din arbetsbok.

1. Kan du förklara hur väder bildas ? Ge exempel.

Solens strålning mot jordklotet skapar olika väderfenomen.

När solen värmer marken så stiger den varma luften upp mot atmosfären. Luft som lämnar marken ger ett lågt tryck. Luft runt omkring har högre tryck som gör att ny luft fyller upp lågtrycket och vindar bildas.

När Solen värmer så stiger varm fuktig luft upp mot atmosfären. När den varma luften kyls ned så omvandlas vattenångan i luften till svävande vattendroppar. Vi kallar det för att vattenångan kondenserar till vattendroppar.

När solen värmer jordklotet så värms den olika mycket beroende på viken del av jordklotet som är vänt mot solen. Naturen jämnar ut olikheter och temperaturen jämnas ut med hjälp av vindar.

När solen värmer mark och hav så ökar temperaturen snabbare ovanför land. Det gör att luften ovan mark rör sig uppåt och luft från havet blåser in och fyller upp lågtrycket ovan land.

 2. Rita av de olika symbolerna i bildrutan. Förklara vad varje symbol betyder.

3. Beskriv med bild och text vad som händer när en varmfront möter en kall luftmassa.

Den varma luften rör sig uppåt ovanpå den kalla luftmassan. Den varma luften innehåller vattenånga som kyls ned högre upp i luftlagren. Vattenångan omvandlas till vattendroppar, vi säger att vattenångan kondenserar till vattendroppar.

 4. Beskriv med bild och text vad som händer när en kallfront tränger undan en varm luftmassa.

Den kalla luften trycker upp den varma luften som då kyls ned. Vattenångan i den varma luften kondenserar till svävande vattendroppar som bildar moln och nederbörd ( regn, hagel eller snö )

 5. Hur uppstår vindar ?
luftmassor inom områden med högtryck rör sig mot platser med lågt tryck.

 6. Hur bildas moln ?

Vattenånga i luften kyls ned och kondenserar till svävande vattendroppar. Moln består av områden med många svävande vattendroppar.

 7. Hur bildas åskmoln ?

I ett moln kan det blåsa kraftigt och temperaturen kan variera stort beroende på hur högt molnet är.
När molnets beståndsdelar ( vattendroppar eller iskristaller )  krockar med varandra så rycks elektroner loss. Molnet kommer då att innehålla positivt laddade partiklar och fria elektroner. Elektronerna samlas oftast i nedre delen av molnet. Elektronerna i molnet stöter bort markens elektroner och markens positiva laddningar samlas vid markytan. De minusladdade elektronerna i molnet dras mot plusladdningarna i marken, en blixt har då bildats.

 8. Förklara varför åskknallen hörs senare än vi ser blixten.

Blixt och åskknallen bildas samtidigt men blixten är ljus och färdas med en mycket högre hastighet än ljud.

9. Hur fungerar en åskledare ?

 När blixtens elektroner söker sig mot marken så letar den efter den enklaste vägen mot markens plusladdningar. Åskledaren består av kopparledningar som gör det lätt för elektronerna att färdas ner i marken.


10. Ge exempel på farliga platser vid ett åskoväder.
Ute på ett öppet fält eller sjö. Under höga träd.

onsdag 7 mars 2018

Väder genomgång sjöbris och landbris + arbete i boken

Uppstart

Målet är att vi ska kunna förklara och beskriva olika begrepp som används inom väder.


Arbetspass

Gemensam genomgång

Landbris och sjöbris: Kunna förklara hur vindar bildas vid havet.

Eget / parvis  arbete

Frågor och uppgifter till texten på s. 200 - 206. Skriv i din arbetsbok.

1. Kan du förklara hur väder bildas ? Ge exempel.

2. Rita av de olika symbolerna i bildrutan. Förklara vad varje symbol betyder.

3. Beskriv med bild och text vad som händer när en varmfront möter en kall luftmassa.

4. Beskriv med bild och text vad som händer när en kallfront tränger undan en varm luftmassa.

5. Hur uppstår vindar ?

6. Hur bildas moln ?

7. Hur bildas åskmoln ?

8. Förklara varför åskknallen hörs senare än vi ser blixten.

9. Hur fungerar en åskledare ?

10. Ge exempel på farliga platser vid ett åskoväder.

Extrauppgift: Fördjupa dina kunskaper och välj någon av de 10 uppgifterna att arbeta vidare med. Sök på nätet efter fakta. Publicera gärna i bloggens kommentarsfält.

Avslut

En skildring av hur livet förändras efter en orkan. Klicka på gula länken !

https://digitalpedagogik.se/ur/168189