torsdag 15 december 2016

Enkelt försök: Vilken bägare blir varm snabbast ?

Tre cylindrar fyllda med vatten.

1. Polerad metallcylinder
2. Vit metallcylinder
3. Svart metallcylinder

I vilken cylinder värms vattnet snabbast ?


  1. Vad tror ni ? Försök motivera           ( Hypotes )
  2. Hur ska en undersökning gå till ?     ( Metod )

Landbris och sjöbris. Instuderingsfrågor

Vad är sjöbris och varför börjar det blåsa när solen värmer hav och land?


Land och hav värms av solen. De tar emot lika mycket solenergi men temperaturen i vatten och mark ökar olika snabbt. Vatten har hög förmåga att lagra upp solenergi och kommer därför att värmas upp långsamt. Sanden på stranden värms däremot upp snabbt på ytan eftersom den inte kan lagra upp solenergin lika bra.

Luften värms upp av värmestrålningen. Värmestrålningen från land är starkare och luften värms upp snabbt. Varm luft stiger. Lufttrycket över stranden sjunker. Luften från havet rör sig in mot land för att fylla på. Naturen strävar efter balans.

Men vad tror du händer med vindarna senare på kvällen ? 


Högtryck och lågtryck, luft väger
1. Förklara begreppet temperatur. Varför kan man jämföra termometern med en hastighetsmätare?



2. Förklara utförligt varför en varmluftsballong kan sväva i luften.  


3. Förklara vad som händer med ballongernas volym om jag lägger dem i en frysbox. 

4. Beskriv vattnets olika temperaturer genom att jämföra ytans temperatur med bottens temperatur både på sommar och vinter. 

5. Förklara varför det kan vara svårt att öppna frysboxen igen direkt efter att man stängt den. 


6. Förklara vad man menar med den absoluta nollpunkten.


7. Förklara hur orkaner, tyfoner och cykloner bildas. 

8. Förklara varför hustak flyger av och hus kollapsar i starka vindar. 

9. Förklara vad det är som påverkar att vi får olika väder. Utgå från orden: Solen, marken, vatten, berg, moln, dag och natt. 

10. Förklara och beskriv utförligt hur landbris och sjöbris uppkommer.

11. Redogör för vattnets olika former och fasövergångar.

måndag 12 december 2016

Att tolka en väderprognos

Uppstart

  • Varför är det bra att kunna tolka en väderprognos?
  • Ge exempel på hur olika väder kan påverka samhället.
  • Finns det några yrkesgrupper för vilka  vädret är mycket viktigt?

Vi börjar med att se dagens väder.

Bra att veta för att förstå

  • Solen värmer jordklotet olika mycket ( dag eller natt, olika årstider )
  • Solen värmer jordytan snabbare än havsytan 
  • Naturen vill jämna ut skillnader i temperatur och tryck.
  • Vatten tar längre tid att värma upp och kan lagra värme mycket bättre än marken
  • Luften värms av värmestrålning från vatten eller land
  • Jorden roterar vilket  får luftmassorna  att röra sig cirkelformat

Arbetspass

Ni ska få ut en aktuell väderprognos som är hämtad från dagens tidning. Ni kan också använda de vädersajter som ni kan hitta på webben.


Väderfrågor att söka svar på.

  • Hur ska vädret vara idag där du bor enligt tidningens prognos? Stämmer det med det väder som är just nu?
  • Vilket väder kommer det att bli imorgon där du bor enligt tidningen?
  • Med vilken vindstyrka och från vilket håll kommer vinden imorgon där du bor? Vad kallas en vind med den hastigheten? 
  • Vilken är den varmaste respektive kallaste platsen i  a) Sverige   b) Europa 
  • Ta reda på morgondagens väderprognos för två städer i Sverige.
  • Ta reda på morgondagens väderprognos för två städer i Europa.
  • Ungefär när går solen upp där du bor?
  • Ungefär när går solen ner där du bor?
  • Finns det en väderkarta så försök se var du hittar lågtryck respektive högtryck. Kan du förklara vad som menas med lågtryck/högtryck?
  • Vilken typ av väder verkar det bli i närheten av lågtryck respektive högtryck.
  • Finns det fler tecken på väderkartan än de vi tagit upp?
  • Om du har tillgång till en dator eller telefon så gå in och sök upp några vädersidor eller titta på någon väderapp för att jämföra de prognoserna med tidningens prognos. Jämför till exempel dagens väder där du bor.
Det är bra att veta att det är olika benämningar för vindens styrka på land och ute till havs. Läs mer om de olika vindhastigheterna på Wikipedia.



Varmfront och kallfront, klicka här

Avslut

Slumpvis parvis  redovisning av frågorna.

fredag 2 december 2016

Hur bildas orkaner ?

Klicka på länken. Vi ska under tre lektioner ta reda på mer om hur orkaner bildas och sedan presentera arbetet på slideshare.

http://mattestaffan8.blogspot.se/2015/09/fatta-katastrofen.html







måndag 21 november 2016

Värme och temepratur

Uppstart värme och temperatur.

Några enkla försök om hur värme sprids.

  1. Varför känns frigoliten varm ?
  2. Varför bränner jag mig på gemet ? 
  3. Kan ett lock göra skillnad ?

Klicka på gula länken.

http://mattestaffan8.blogspot.se/2015/05/temperatur-begrepp-och-modell.html

fredag 20 maj 2016

Kunskapsfrågor om värme

Lektionspass 1: Arbeta med frågorna 1-6
Lektionspass 2: Arbeta med frågorna 7-11
Lektionspass 3-4: Redovisning

1. Förklara begreppet temperatur. Varför kan man jämföra termometern med en hastighetsmätare?



2. Förklara utförligt varför en varmluftsballong kan sväva i luften.  


3. Förklara vad som händer med ballongernas volym om jag lägger dem i en frysbox. 

4. Beskriv vattnets olika temperaturer genom att jämföra ytans temperatur med bottens temperatur både på sommar och vinter. 

5. Förklara varför det kan vara svårt att öppna frysboxen igen direkt efter att man stängt den. 


6. Förklara vad man menar med den absoluta nollpunkten.


7. Förklara hur orkaner, tyfoner och cykloner bildas. 

8. Förklara varför hustak flyger av och hus kollapsar i starka vindar. 

9. Förklara vad det är som påverkar att vi får olika väder. Utgå från orden: Solen, marken, vatten, berg, moln, dag och natt. 

10. Förklara och beskriv utförligt hur landbris och sjöbris uppkommer.

11. Redogör för vattnets olika former och fasövergångar.

Muntlig redovisning.

  •  Ni lottas ihop i smågrupper och tilldelas en fråga.
  • Gruppen får tio minuter som förberedelsetid inför den gemensamma redovisning.
  • Ni redovisar tillsammans max 10 minuter.
Ni får använda anteckningar, dator, whiteboardtavla.

Mål:
Visa förståelse för ämnesområdet genom att använda fysikens språk på ett effektivt sätt.
Använd whiteboardtavlan eller datorn för att visa och förklara.
Använd resonemangskedjor. Förklara hur saker hänger ihop med varandra. T.ex varför stiger varm luft ?


tisdag 17 maj 2016

Temperatur


Termometern är en hastighetsmätare.

Om jag blåser upp en ballong och knyter ihop den hur kan jag då få den att bli större/mindre?
Diskutera och skriv in i kommentarsfältet.

Locket på syltburken sitter fast, vad ska du göra? Motivera!

Hemuppgift till nästa lektion. Förklara hur en varmluftsballong fungerar!

Försök förklara varför man behöver varmluft i ballongen för att den ska sväva. Skriv in i kommentarsfältet.

En film om hemmabyggd luftballong.

Förklaring till varför ballongen lyfter

Vi diskuterar begreppet densitet och pratar om vattnets densitet och att det är ett undantag. Värmer vi t.ex 3 gradigt vatten så sjunker det. Det borde ju stiga uppåt eftersom alla andra ämnen utvidgar sig när man värmer det. Vatten är ett undantag och värmer man t.ex 2 gradigt vatten så drar det ihop sig och densiteten ökar. Vatten har högst densitet vid +4. Vattnet är tätast vid +4 och lägger sig på sjöns botten.

Hemuppgift:
Tre skålar vatten. En skål med kallt, en med ljummet och en med varmt vatten.
Stoppa ned ena handen i skålen med kallt vatten och den andra i skålen med varmt vatten. Doppa sedan båda händerna i skålen med ljummet vatten. Vad kommer du att uppleva, motivera?

Temperatur


  • Vätsketermometer
  • Smalt glasrör med vätska i 
  • Alkohol/Kvicksilver
  • Celsiusskalan
  • Anders Celsius 1742
  • Fixpunkter
  • Fahrenheitskalan
  • F= 1,8 * Celsius + 32
  • Kelvinskalan
  • Absoluta nollpunkten

lördag 14 maj 2016

Exempel på elevarbete " Brev till statsministern "

Hej stadsministern!
Ett vindkraftverk fungerar på följande sätt: När solen lyser in genom atmosfären bildas det värme. Denna värme värmer upp marken som i sin tur värmer upp luften. Detta kallas växthuseffekten. Varm luft är lättare än kall luft. Alltså stiger den. När den varma luften stiger upp från jorden bildas ett tomrum. Detta tomrum måste enligt naturens lagar fyllas. Det är den kalla luften som rör på sig för att fylla tomrummet som är vind.


Ett vindkraftverk kan vara upp till 100 meter högt. Högst upp finns det stora rotorblad. Dessa är lite snurrade vilket är en förutsättning för att vinden ska kunna snurra dem.  I vindkraftverket finns en generator. När vinden snurrar på vindkraftverket gör generatorn om luftens rörelseenergi till elektrisk energi. Detta sker genom att vinden sätter fart på en magnet som i sin tur bildar ett magnetfält som sätter fart på elektronerna Dessa elektroner blir sedan till ström. Men för att den ska kunna transporteras i en hög- spänningsledning måste elen transformeras upp till högre spänning. Därför använder man en transformator som gör just detta. Dessa energiomvandlingar sker i ett vindkraftverk.   Sedan transporteras elen i hög- spänningsledning till dit den ska. Men ström med så hög spänning kan inte användas i hushållen. Därför skickar man ledningarna till en transformatorstation.  Där använder man transformatorn på omvänt sätt där den får ner strömmen till lägre spänning igen. Sedan skickas strömmen ut till hushållen eller till något annat ställe där den behövs.


Fördelar med vindkraft: Vind är en energikälla som aldrig tar slut. Det behövs inga utsläpp och därför påverkar vindkraft inte klimatet på samma sätt som till exempel kärnkraft. Det finns inte stora risker som med kärnkraft som kan leda till naturkatastrofer. Det blir billigt i längden eftersom det inte kostar att hålla igång dem.
Nackdelar: Vi är ständigt i behov av el men vinden blåser inte hela tiden och vindkraft kan inte lagras. Därför behövs en annan balansenergi som producerar el när det är vindstilla. Dessa stora vindkraftverk kan störa både djur och natur. Dessutom behöver man även stora hög- spänningsledningar som kan göra desamma. När strömmen transporteras i ledningar blir en del till värme energi som går förlorad på vägen. Det kan även bli dyrt att reparera dem eftersom vindkraftverken utsätts för enorma krafter.

Jag tycker definitivt att det är värt att satsa på vindkraft. Vi har bara en jord som vi håller på att förstöra och vindkraft är ett enkelt sätt att minimera utsläppen. Den är miljövänlig eftersom den inte behöver något drivmedel och därför släpper den inte ut koldioxid och andra växt husgaser. Därmed påverkar den inte växt- huseffekten. Andra kraftverk behöver elda olja, kol eller behöver uran som skadar naturen när den grävs upp.   Vind är en stor kraft som vi måste utnyttja eftersom den är naturlig och helt gratis. På lång sikt tjänar också landet på det eftersom de till stor del sköter sig själva och inte behöver någon bemanning. Det man måste ha klart för sig är att vi ständigt behöver energi men vinden inte alltid blåser. Därför måste man ha minst en annan som balanserar. Sol eller vattenkraft är bra exempel eftersom dessa också utnyttjar naturens krafter och inte släpper ut växthusgaser. Därmed påverkar dessa inte vårt klimat och bidrar till en hållbar utveckling.

fredag 13 maj 2016

Finn fem fel!

" Varför bränner jag mig på pizzafyllningen men inte på brödet ? "

Du kanske har upplevt samma sak som Anna, Bertil, Cecilia och David ? När du ska äta din pizza så bränner du dig lätt på fyllningen men inte på brödet. Varför tror du att det är så ? Vem eller vilka av personerna håller du med ?


Bildresultat för fyra personer tecknat

Anna: Pizzabrödet har luftbubblor och då bränner man sig inte.
Bertil: Pizzasåsen har ju kokat så den blir väl varmare än brödet.
Cecilia: Pizzafyllningen och brödet blir lika varma men fyllningen behåller värmen bättre.
David: Det borde inte vara någon skillnad. Allt är lika varmt.

Värmelagring

Saker runt omkring oss innehåller värmeenergi. Det kan man oftast känna genom att t.ex hålla händerna runt en mugg varm choklad eller uppleva när varm luft blåser i ditt ansikte.

Alla saker, eller materia som vi fysiker säger, har olika förmåga att lagra upp värme och behålla den.
Runt omkring oss finns värmeenergi lagrad, en del saker innehåller mycket värmeenergi, vilket vi kan uppleva med våra sinnen.

Hur mycket värme ett föremål kan samla på sig beror på materialets egenskaper och dess massa.
Den energi som går åt för att t.ex 1 kg vatten ska öka temperaturen med 1 grad Celius kallas inom fysiken för ämnets värmekapacitivitet. Det går år lite mer än 4 kJ ( kilojoule ) för att 1 kg vatten ska öka temperaturen med 1 grad Celsius. 1 kg vatten som har ökat temperaturen med 1 grad har då ökat sin värmemängd med 4 kJ.

Pizzafyllningen innehåller ganska mycket vatten som är ett ämne med hög värmelagringsförmåga. Pizzasåsen kan alltså lagra upp mycket värmeenergi och behålla den även när man plockat ut pizzan ur ugnen.

Brödet är fyllt av luftbubblor och luft kan inte lagra värme lika bra som vatten. Vatten är faktiskt fyra gånger bättre än luft på att lagra värme.

Men ändå, pizzasåsen och brödet har ju varit i ugnen samtidigt och bör väl ha nått upp till samma temperatur.Vad är det då som gör att vi bränner oss på fyllningen men inte på brödet ?

Värmeledning

Det måste alltså finnas något mer än bara värmelagringsförmågan som hjälper oss att förklara pizzaproblemet.

Så här är det. Värme leds olika bra i olika ämnen.  Metaller exempelvis leder värme bra och är därför mycket goda värmeledare. Det kanske du upptäckt om du råkat sätta dig på ett spikhuvud när du bastat eller hållt i en matsked med ena änden i ett stearinljus.

Tankebubbla: Men termosar är ju gjorda av metall och de känns ju inte så varma ? Hur funkar det ?
Bildresultat för frågetecken gubbe

Vatten kan leda värme bättre än luft. Vatten har alltså en mycket högre värmeledningsförmåga jämfört med luft. Värmeenergin från pizzafyllningen överförs därför mycket snabbare och våra känselceller i munnen upplever värmen direkt.

Luften i brödet kan inte skicka över värmen så snabbt. Luft är en dålig värmeledare.

PS ! Termosen är tillverkad av metall med två flaskor i varandra. Det finns ett område med vacuum i mellanrummet som gör att värmen inte leds ut så lätt.

Värmestrålning

Kalla föremål  har också värmeenergi, vilket kan vara svårare att förstå. Om man använder en så kallad värmekamera så kan man med hjälp av den se hur olika föremål skickar ut värmestrålning. I kameran kan man observera värmestrålningens olika temperaturer genom att de färgas på olika sätt. Då kommer man se att även kalla föremål skickar ut värmestrålning.

Sammanfattning
  • Värmeenergi finns i alla föremål
  • Värme kan förflyttas genom ledning, strålning och strömning
  • Vatten har hög värmelagringsförmåga
  • Metaller är en bra värmeledare och gaser är dåliga värmeledare
  • Vacuum leder ingen värme  och kan därför användas för att isolera.

Vi har ett problem.  

Fredrika gillar att bada men tycker att vattnet i hennes badkar blir kallt alldeles för fort och ber därför sin klasskamrat Gunilla om hjälp för att lösa problemet.

Gunilla frågar hur stort badkaret är, vilket material det är tillverkat av och om hon använder badskum. Varför tror du att Gunilla  behöver veta det här för att ge Fredrika tips om ett varmare bad ?
Skriv en enkel berättelse eller gör ett rollspel om hur samtalet utvecklas.
Börja t.ex med, Hej Gunilla ! Jag har problem med att vattnet i badkaret blir kallt så fort...........


Vi ger förslag 

Ge förslag på hur man kan genomföra ett vetenskapligt experiment för att undersöka om det blir någon skillnad i vattentemperatur om man använder badskum i vatten. Till din hjälp har du vatten , vattenkokare, 2 st bägare, termometer, tidtagarur och badskum.

Vi undersöker 

Vilket ämne har högst värmelagringsförmåga, matolja eller vatten ?
Beskriv och genomför en undersökning som visar vilket ämne som har högst värmelagringsförmåga.
Använd det material som finns med på bilden.

Tänk på !
Värmelagringsförmågan hos ett ämne handlar om hur mycket energi som går åt för att öka temperaturen 1 grad. Utgå från att använda samma massa när du jämför olja och vatten.
Bra värde får ni om ni har samma massa och följer temperaturen 10 steg. Samtidigt behöver ni ha koll på tiden.




1. Beskriv hur ni ska genomföra era mätningar och gör en riskanalys. Visa upp för er lärare.
2. Gör en förutsägelse med en enkel motivering
3. Genomför mätningarna och dokumentera i en tabell.
4. Analysera era resultat. Ta hänsyn till felkällor och försök komma fram till en slutsats.

Quiz
Frågorna är på E-nivå.
Vad kan jag om värme ? Klicka här !

Quiz
Frågorna är på C till A-nivå. Klicka här !

Självbedömning av mina kunskaper
Min utvärdering, Klicka här !

onsdag 11 maj 2016

Quiz om energi

Hej alla !

Idag har ni vikarie och jag vill att ni genomför quiz om energi. Klicka på gula länken !

Lösenord: energi

http://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=energi-v2

Lycka till !

torsdag 21 april 2016

Prov i energi

Prov, klicka på länken ! Password: mattestaffan


Quiz genomförs onsdag 11/5

Provbetyg
E: 40 %
D: 55 %
C: 70 %
B: 85 %
A: 95 %

Efter Quiz så arbetar du med frågan:

       


  • Du sitter i en expertgrupp och sveriges statsminister har kontaktat dig för att få råd i energifrågor. Han undrar om det är bra att vi satsar pengar på att bygga ut vindkraften och vad som är viktigt att tänka på. Han undrar också över hur vi kan få fram elektrisk energi ur vindkraftverken och hur vi ska få den elektriska energin till användarna ?
        Exempel på stödord: Klimat, växthuseffekt, generator, transformator, högspänning, 
        solen, luftens rörelseenergi, energiomvandlingar, 
  • Ge ett svar till statsministern där du motiverar och förklarar i text, bild och vid behov muntligt. OBS ! Texten får omfatta högst en sida med textstorlek 12.
Länkar att använda





Provbetyg :

E: Du kan beskriva någon fördel och någon nackdel med vindkraften.
    Du kan på ett enkelt sätt beskriva hur elektricitet bildas med hjälp av ett vindkraftverk

C: Du kan beskriva flera för och nackdelar med vindkraften. Du kan använda flera av stödorden och sätta in dem i ett sammanhang som visar på förståelse. Du kan till stor del beskriva hur en generator och transformator fungerar samt beskriva några energiomvandlingar som skett när vi  elen kommit fram till slutanvändaren.

A: Du kan beskriva och värdera flera för och nackdelar med vindkraften. Du kommer fram till en egen utvecklad och välgrundad åsikt. Du kan använda alla stödorden och sätta in dem i ett sammanhang som visar på djupp förståelse. Du kan utförligt beskriva hur en generator och transformator fungerar och beskriva de energiomvandlingar som sker från sol till vägguttag.