måndag 29 november 2021

Energi introduktion

 

Uppstart

Centralt innehåll


  • Olika energiformer och energiomvandlingar
Dagens lektion har som mål att du kan redogöra för olika energiformer och energiomvandlingar och sätta in dessa i ett sammanhang.

Arbetspass

Gemensam diskussion


Olika energiformer
  • Solenergi
  • Kemisk energi
  • Rörelseenergi
  • Lägesenergi
  • Elektrisk energi
  • Ljudenergi
  • Ljusenergi
  • Elastisk energi
  • Värmeenergi
Vilka energiformer kan du koppla till bilden ovanför ?

Gemensam genomgång

Energi har olika enheter: 
Newtonmeter ( Nm ) , Joule ( J ) eller Wattsekund ( Ws )

Olika exempel på vad energimängden 1 joule ( 1 J ) kan göra:
  • energin som krävs för att lyfta ett litet äpple (102 g) en meter rakt upp.
  • energin som frigörs när samma äpple faller en meter tillbaka till marken.
  • energin som frigörs som värme från en människa i vila varje sextiondedel av en sekund (1/60 s).
  • rörelseenergin hos en människa som väger 50 kg och rör sig långsamt (0,2 m/s).

Energiomvandlingar

Energiprincipen: Energi kan inte förbrukas eller skapas, bara omvandlas till andra energiformer


Några konkreta exempel.

  • Studsboll har lägesenergi som omvandlas till ................
  • Ballong har elastisk energi som omvandlas till ...............
  • Värmeljus har ............... som omvandlas till ljus och värmeenergi

Gruppövning

Memory med energiformer som ska paras ihop med en beskrivning. Spelas i grupper om 2-3


Avslut

Sammanfattning av lektionen

tisdag 23 november 2021

Landbris och sjöbris

Uppstart

Vad är sjöbris och varför börjar det blåsa när solen värmer hav och land  ?


Målet med dagens lektion är att ni ska kunna förklara hur landbris och sjöbris bildas.

Vi kommer först att ha en genomgång av de olika begreppen och sedan får ni arbeta i mindre grupper.

Till er hjälp finns även en filmad förklaring.


Arbetspass

Gemensam genomgång

Land och hav värms av solen. De tar emot lika mycket solenergi men temperaturen i materialen ökar olika snabbt. 

Vatten har hög förmåga att lagra upp solenergi och kommer därför att värmas upp långsamt. 

Sanden värms däremot upp snabbt på ytan.

Luften värms upp av värmestrålningen. 

Värmestrålningen från land är stor och luften värms upp snabbt. Varm luft stiger.

Eftersom varm luft stiger så kommer lufttrycket över stranden att sjunka. Ett lågtryck bildas över stranden.

Luften från havet rör sig in mot land för att fylla upp det låga trycket. Luften rör sig från högtryck in mot lågtryck. Naturen strävar efter balans.


Egen uppgift

Ta hjälp av filmen och repetera hur landbris och sjöbris bildas.

Grupparbete
Ni blir indelade i mindre grupper och ni får då hjälpas åt att beskriva och förklara hur landbris och sjöbris bildas. Jag besöker varje grupp och ställer frågor.

Avslut
Vi sammanfattar lektionen.



onsdag 10 november 2021

Hur funkar isolering ?

 

Uppstart

Idag ska ni få undersöka hur värmen lämnar två olika isolerade kärl. Men först får du 
testa dina kunskaper om värme och temperatur. Hur många frågor klarar du idag ? Klicka på gula länken

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-temperatur


Arbetspass

Vi ska jämföra hur vattnets temperatur sjunker i två olika isolerade kärl. Ni får varmt vatten av mig.

  1. Plocka fram material: 
  • Ett kärl med tjock isolering och ett kärl med kompakt isolering. 
  • två termometrar
  • Tidtagarur  ( mobiltelefon är okej att använda )

     2. Ta fram laborationspapper och skriv rubriken " Isolering ".
         Gör två tabeller enligt instruktion från läraren.
         Fördela arbetet i gruppen: 1-2 st. ansvarar för avläsning av temperatur
                                                   1 ansvarar för tidtagning
                                                   1 ansvarar för att anteckna resultaten

     3. Placera de isolerande kärlen på en bricka och fyll båda med samma mängd varmt                 vatten. Om du förflyttar kärlen så tänk på att de kan glida ur isoleringen och att du             då riskerar att bränna dig på varmt vatten.

     4. Placera en termometer i varje bägare och läs av temperaturen. Anteckna                           temperaturen i er tabell. Upprepa mätningarna 10 gånger med 1 minuts intervall.

     5. För över mätvärdena till ett diagram och rita kurvorna. Diagrammet ritas 10 cm på             höjden ( 10 Celsius per centimeter )  och 10 cm på bredden ( 1 cm per minut ).

     6.  Plocka ordning ställ tillbaka materiel och torka torrt.

Avslut

Vilket kärl avger mest värme ?

Blev resultaten som ni förväntade er ? Motivera.


onsdag 27 oktober 2021

Laboration " Gör badskum så att värmen varar längre i badvattnet ? "

Uppstart

Har det någon betydelse att blanda i badskum i vatten med tanke på temperaturen ? Behåller vatten med badskum värmen bättre än utan badskum ?

Laborationsrapporten ska lämnas in för bedömning.

Hypotes: Jag tror att ..........därför att.................




Arbetspass
  1. Ta fram elektrobrännare, 1 bägare 250 ml, termometer, tång.
  2. Fyll bägaren med 200 ml rent vatten.
  3. Placera bägaren på brännaren. Värm till 45 grader ( mät tempraturen i mitten på bägaren, blanda runt, plocka sedan bort termometern)
  4. Plocka av bägaren med tången. Placera bägaren på bänken. Starta tidtagning och mät tiden till temperaturen är 40, 35, 30 och 25 grader.
  5. Gör på samma sätt som i punkt 2-4  men tillsätt badskum och rör runt så att det bildas ett " skum ". Funkar också bra om ni först häller i badskum och sedan tillsätter vatten från kranen.
  6. Redovisa resultaten i en tabell.
Avslut

Slutsats: Vi har kommit fram till att ..........

Felkällor: Våra resultat påverkades av att vi ..........

måndag 25 oktober 2021

Temperatur-begrepp och modell

 

Termometern är en hastighetsmätare.



Uppgift: Diskutera parvis och försök förklara vad man menar med att termometern är en hastighetsmätare.

 Muntlig övning: Begreppet temperatur. Fyll i de ord som saknas !

  • Värme är rörelse. Om partiklarna har hög hastighet så är temperaturen ... ? 
  • Värmeutvidgning. Om partiklarnas  hastighet ökar i en ballong så kommer ballongens storlek att ...Antalet luftpartiklar i ballongen kommer att öka/minska/samma ? Ballongens massa ( vikt )  kommer att ...... Ballongens volym kommer att ....... 
  • Densitet. Varm luft är ....... än kall luft. Det betyder att varm luft har .......... densitet än kall luft.
  • Om locket på syltburken sitter hårt fast så kan man........? Varför fungerar det?

 Simuleringsövning



Frågor till simuleringsövningen i Colorado Phet ( diskutera parvis ):
  1. Vad händer med partiklarnas hastighet när ni värmer ?
  2. Varför ökar trycket när vi värmer ?
  3. Rör sig alla partiklar lika snabbt ?

Paruppgift:


Om jag blåser upp en ballong och knyter ihop den hur kan jag då få den att bli större/mindre?

Diskutera och skriv in i kommentarsfältet.


Kolla på filmklippet och försök att förklara hur en varmluftsballong fungerar!





fredag 1 oktober 2021

Färger

Uppstart

Vi inleder lektionen med att se, lyssna och därefter samtala om en film. Filmen är delvis en repetition av hur regnbågen bildas men tar också upp hur vi uppfattar att t.ex. ett klädesplagg är färgat gult.

Efter filmen så får du pröva en simuleringsövning och därefter fortsätta arbeta med en uppgift som handlar om polariserat ljus.

Klicka på gula länkarna för att komma direkt till uppgiften.

Arbetspass

Gemensam genomgång
Vi ser och lyssnar till film om färger.
https://app.studi.se/l/faerger

Hur kan vi se olika färger ? Länk till Nationellt resurscenter i fysik
https://www.fysik.org/ljus/faerger/

Eget / parvis arbete

Uppgift 1

Öppna gula länken och undersök hur vi uppfattar olika färger när vi blandar ljus med olika färger.

https://phet.colorado.edu/en/simulation/color-vision

a) Undersök vilka olika färger du kan skapa med hjälp av röd, grön och blå.

b ) Undersök vad som händer om du maxar varje lampa, vilken " färg " ser du då ?

Uppgift 2

Ta reda på hur polariserat ljus fungerar. 
Ta hjälp av filmen.
Det finns glasögon med polariserat filter i linserna. Hur funkar de här glasögonen ?
Rita och förklara i din arbetsbok.




Avslut

Vi checkar av vad vi lärt oss under lektionen. Jag drar namnlapp och du får berätta något som du lärt dig på lektionen.


måndag 27 september 2021

Olika typer av speglar

Uppstart

Efter dagens lektion ska du kunna:
  • Beskriva egenskaper för och kunna namnge olika typer av speglar
  • Rita strålgången för hur en bild på ett brinnande stearinljus byggs upp i en plan spegel 
  • Kunna ge exempel på vardaglig användning av olika spegeltyper 

Arbetspass

Gemensam genomgång

Uppgift1

Vi ser och lyssnar på en kort film som handlar om speglar

https://digitalpedagogik.se/film/63d9b8ade7

Uppgift 2

https://app.studi.se/l/konkav-och-konvex-reflektion

Vi undersöker speglarna i en matsked och samtalar om egenskaper för olika typer av speglar.

Konvex spegel
Bildresultat för konvex spegel


Konkav spegel

Bildresultat för konkav spegel

Plan spegel



 Vi ritar strålgången för hur en spegelbild uppstår i en plan spegel.

Eget arbete

Arbete med texten i boken s.241 - 243

Frågor på s.252
14.21  14.22   14.23   14.24   14.25     14.27

Avslut 

Redovisning av frågorna

måndag 20 september 2021

Hur bildas en regnbåge ?

Uppstart

Målet med lektionen är att du ska kunna beskriva och förklara hur en regnbåge bildas.

Ta hjälp av filmklippen och Makroboken s.247. Din redovisning ska innehålla både bilder och text.

Sist i arbetspasset finns en extrauppgift om du får tid över.

Arbetspass

Eget / parvis arbete

Uppgift 1

Se och lyssna på filmerna som är länkade med gul färg

https://www.youtube.com/watch?v=Y_1UthYzUS0

https://www.youtube.com/watch?v=mF0992VFIiE

https://www.youtube.com/watch?v=-5u7t7V1o_U


Uppgift 2

Läs och studera bilderna på sidan 247 i Makroboken.


Uppgift 3

Gör en egen förklaring där du redovisar med text och bilder hur en regnbåge bildas. Skriv och rita i din arbetsbok.

Extrauppgift ( om du får tid över )
https://phet.colorado.edu/en/simulation/bending-light

Avslut
Redovisa gärna för varandra i små grupper eller parvis. Ändra och lägg till i din egen redovisning om du vill ändra något i ditt eget arbete. Lämna in arbetsboken.

onsdag 8 september 2021

Ljusbrytning i linser

 

Uppstart


Vi ritar båda typer av linser och strålgången genom dem.

Vad kallas linserna ?

Var finns brännpunkten ?

Vilken är brännvidden ?

Vi kommer idag att läsa text i Makroboken och arbeta med uppgifter om hur ljus bryts i linser.

Därefter ska vi genomföra en NP-uppgift där ni arbetar tillsammans i smågrupper.


Arbetspass

Gemensamt arbete

Vi läser och samtalar om texten på sidan 236 och 237.

Eget / parvis arbete

Uppgift 1
Använd din Makrobok och slå upp sidan 240.

Ta fram din anteckningsbok.

Arbeta med frågorna på sidan 240 men hoppa över följande uppgifter:
14.8    14.10     14.13    14.15     14.17     14.19   


Grupparbete

måndag 30 augusti 2021

Laboration ögat

 Uppstart


Målet med lektionen är att du ska lära dig mer om hur konkava och konvexa linser kan användas för att ljuset ska brytas rätt.

Du ska efter lektionen kunna beskriva strålgången genom de olika linserna och kunna förklara vad vi menar med begreppet brännvidd.

Ni kommer att pröva er fram och undersöka vilka linser som får ljusets fokuspunkt att hamna på näthinnan.

Ni kommer att anteckna och rita på ett rutat papper som lämnas in efter lektionen

Vi kommer idag att använda laserljus så tänk på att använda materialet med försiktighet. Laserljus innehåller mycket energi och kan skada öga om det riktas in i ögat.

Arbetspass


Gemensamt

Vi läser valda delar av texten och ser på bilderna tillsammans på s.236 - 238


Parvis laboration

  1. Plocka fram lådan och placera underlaget " ögat ".
  2. Ta fram linserna 1-5 och en linjal.
  3. Linserna 1-3 är ögats egna linser och lins 4-5 är linser som ska hjälpa ögat att bryta ljuset rätt.
  4. Undersök linserna 1- 3. Använd linjalen och bestäm linsernas brytningsförmåga eller styrka ( brännvidd ). Mät brännvidd för varje lins och anteckna i ditt arbetsblad
  5. Rita strålgången för linserna 1-3 
  6. Undersök vilken av linserna 4 och  5 som rättar till brytningsfelet. Anteckna på ditt arbetsblad.

Avslut 

Eget arbete

Sammanfatta kort i din arbetsbok vad ni lärt er i laborationen. Varberedd på att redovisa i slutet av lektionen.
Tid över ? Besvara quizfrågorna, klicka på gula länken !
https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=NzA2MDA4CMF3