Energi introduktion

 

Uppstart

Centralt innehåll

• Olika energiformer och energiomvandlingar

Dagens lektion har som mål att du kan redogöra för olika energiformer och energiomvandlingar och sätta in dessa i ett sammanhang.

Arbetspass

Gemensam diskussion

Olika energiformer

• Solenergi
• Kemisk energi
• Rörelseenergi
• Lägesenergi
• Elektrisk energi
• Ljudenergi
• Ljusenergi
• Elastisk energi
• Värmeenergi

Vilka energiformer kan du koppla till bilden ovanför ?

Gemensam genomgång

Energi har olika enheter: 

Newtonmeter ( Nm ) , Joule ( J ) eller Wattsekund ( Ws )

Olika exempel på vad energimängden 1 joule ( 1 J ) kan göra:

• energin som krävs för att lyfta ett litet äpple (102 g) en meter rakt upp.

• energin som frigörs när samma äpple faller en meter tillbaka till marken.

• energin som frigörs som värme från en människa i vila varje sextiondedel av en sekund (1/60 s).

• rörelseenergin hos en människa som väger 50 kg och rör sig långsamt (0,2 m/s).

• rörelseenergin hos en tennisboll som rör sig med en hastighet av 23 km/h.

Energiomvandlingar

Energiprincipen: Energi kan inte förbrukas eller skapas, bara omvandlas till andra energiformer

Några konkreta exempel.

• Studsboll har lägesenergi som omvandlas till ................
• Ballong har elastisk energi som omvandlas till ...............
• Värmeljus har ............... som omvandlas till ljus och värmeenergi

Gruppövning

Memory med energiformer som ska paras ihop med en beskrivning. Spelas i grupper om 2-3

Avslut

Sammanfattning av lektionen

Landbris och sjöbris

Uppstart

Vad är sjöbris och varför börjar det blåsa när solen värmer hav och land  ?

Målet med dagens lektion är att ni ska kunna förklara hur landbris och sjöbris bildas.

Vi kommer först att ha en genomgång av de olika begreppen och sedan får ni arbeta i mindre grupper.

Till er hjälp finns även en filmad förklaring.

Arbetspass

Gemensam genomgång

Land och hav värms av solen. De tar emot lika mycket solenergi men temperaturen i materialen ökar olika snabbt. 

Vatten har hög förmåga att lagra upp solenergi och kommer därför att värmas upp långsamt. 

Sanden värms däremot upp snabbt på ytan.

Luften värms upp av värmestrålningen. 

Värmestrålningen från land är stor och luften värms upp snabbt. Varm luft stiger.

Eftersom varm luft stiger så kommer lufttrycket över stranden att sjunka. Ett lågtryck bildas över stranden.

Luften från havet rör sig in mot land för att fylla upp det låga trycket. Luften rör sig från högtryck in mot lågtryck. Naturen strävar efter balans.

Egen uppgift

Ta hjälp av filmen och repetera hur landbris och sjöbris bildas.

Grupparbete

Ni blir indelade i mindre grupper och ni får då hjälpas åt att beskriva och förklara hur landbris och sjöbris bildas. Jag besöker varje grupp och ställer frågor.

Avslut

Vi sammanfattar lektionen.

Hur funkar isolering ?

 

Uppstart

Idag ska ni få undersöka hur värmen lämnar två olika isolerade kärl. Men först får du 
testa dina kunskaper om värme och temperatur. Hur många frågor klarar du idag ? Klicka på gula länken

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-temperatur


Arbetspass

Vi ska jämföra hur vattnets temperatur sjunker i två olika isolerade kärl. Ni får varmt vatten av mig.

1. Plocka fram material: 

• Ett kärl med tjock isolering och ett kärl med kompakt isolering. 
• två termometrar
• Tidtagarur  ( mobiltelefon är okej att använda )

     2. Ta fram laborationspapper och skriv rubriken " Isolering ".
         Gör två tabeller enligt instruktion från läraren.
         Fördela arbetet i gruppen: 1-2 st. ansvarar för avläsning av temperatur
                                                   1 ansvarar för tidtagning
                                                   1 ansvarar för att anteckna resultaten

     3. Placera de isolerande kärlen på en bricka och fyll båda med samma mängd varmt                 vatten. Om du förflyttar kärlen så tänk på att de kan glida ur isoleringen och att du             då riskerar att bränna dig på varmt vatten.

     4. Placera en termometer i varje bägare och läs av temperaturen. Anteckna                           temperaturen i er tabell. Upprepa mätningarna 10 gånger med 1 minuts intervall.

     5. För över mätvärdena till ett diagram och rita kurvorna. Diagrammet ritas 10 cm på             höjden ( 10 Celsius per centimeter )  och 10 cm på bredden ( 1 cm per minut ).

     6.  Plocka ordning ställ tillbaka materiel och torka torrt.

Avslut

Vilket kärl avger mest värme ?

Blev resultaten som ni förväntade er ? Motivera.