Aktuell forskning om orkaner, tyfoner och cykloner

Läxförhör

Idag är det dags för ett muntligt och skriftligt läxförhör.

1. Skriv stödord till frågorna ( 15 min egen tid )
2. Frågorna lottas ut ( namnlappar )
3. Tre livlinor ( pass, fråga en vän eller få tips av läraren )
4. Fråga 2. Text och bild. Lämnas in.

E: Du kan på ett enkelt sätt förklara och beskriva olika fysikaliska händelser. Du använder till stor del ett vardagsspråk.

C: Du kan mer utförligt redogöra och förklara fysikaliska händelser. Du kan redogöra för de flesta begreppen och använder "fysik"-språk när du förklarar.

A: Du kan med stor säkerhet redogöra för begrepp, modeller och teorier. Du använder " fysik"-språket med stor säkerhet och kan redovisa frågorna mångsidigt. ( bild, text och liknelser )

Vi gör ett försök med ballong och varmt vatten

• Vi gör en förutsägelse vad som kommer hända med ballongen som är fastsatt på flaskan

• Vi testar och ser att ballongens volym ökar när flaskan med ballongen sänks ned i varmt vatten

• Vi förklarar: I det varma vattnet finns mycket energi, luftpartiklarna i flaskan får energi från det varma vattnet och börjar röra på sig allt snabbare. När luftpartiklarna rör sig snabbare så behöver de mer utrymme och ballongen ökar i volym.

Instuderingsfrågor inför läxförhör onsdag 30 April

1. Förklara begreppet temperatur. Varför kan man jämföra termometern med en hastighetsmätare?

Se blogg 26 november och 27 november

2. Förklara utförligt varför en varmluftsballong kan sväva i luften. Se blogg 27 november 

3. Förklara vad som händer med ballongernas volym om jag lägger dem i en frysbox. Se blogg 27 november

4. Beskriv vattnets olika temperaturer genom att jämföra ytans temperatur med bottens temperatur både på sommar och vinter. Se blogg 11 december

5. Förklara varför det kan vara svårt att öppna frysboxen igen direkt efter att man stängt den. Se blogg 11 december.

6. Förklara vad man menar med den absoluta nollpunkten.Se blogg 11 december

7. Förklara hur orkaner, tyfoner och cykloner bildas. Se blogg 8 januari

8. Förklara varför hustak flyger av och hus kollapsar i starka vindar. Se blogg 8 januari

9. Förklara vad det är som påverkar att vi får olika väder. Utgå från orden: Solen, marken, vatten, berg, moln, dag och natt. Se blogg 14 januari.

10. Förklara och beskriv utförligt hur landbris och sjöbris uppkommer.

11. Redogör för vattnets olika former och fasövergångar.

Landbris och sjöbris

Sista momentet inom meteorologi

Vad är sjöbris och varför börjar det blåsa när solen värmer hav och land?

Land och hav värms av solen. De tar emot lika mycket solenergi men temperaturen i materialen ökar olika snabbt. Vatten har hög förmåga att lagra upp solenergi och kommer därför att värmas upp långsamt. Sanden värms däremot upp snabbt på ytan.

Luften värms upp av värmestrålningen. Värmestrålningen från land är starkare och luften värms upp snabbt. Varm luft stiger. Lufttrycket över stranden sjunker. Luften från havet rör sig in mot land för att fylla på. Naturen strävar efter balans.

Högtryck och lågtryck, luft väger

Klicka på länken och se vad luft väger

Moln

Fråga 1.Hur bildas moln? Förklara vad kondensation betyder.


Fråga 2. Vilka olika sorters moln finns det? Välj någon eller några sorter och beskriv dem.



Fråga 3. Hur högt upp är molnen? Moln kan delas in i tre huvudkategorier ( Låga, mellan och höga moln )

Paruppgift:


Sök information på nätet och gör en powerpoint ( 3-5 sidor ) som besvarar frågorna. Ladda upp den på slideshare. Sätt Moln som rubrik när ni laddar upp den så blir det lättare för mig att hitta den.

Länkar:

Varför bildas det moln?

Hur bildas moln?

Molntyper

Mer om molntyper

Era powerpointpresentationer: Elizia   Hugo   Jennifer   Tim   Hampus B   Annie Signe

Att tolka en väderprognos

Vi började med att se dagens väder.

Vi diskuterade olika vädersymboler, molnsorter, vindriktningar, högtryck resp. lågtryck.

Efter vår gruppdiskussion så fick ni arbeta med att söka svar på olika väderfrågor från " Fatta katastrofen ". Klicka på länken!

Vi samtalade om varför de blev vita streck efter flygplanen. De här så kallade kondenstrimmorna uppkommer då den varma luften från flygplanen snabbt kyls ned. Fukten i den varma luften kondenserar till vätska och fryser.

Textklipp nedan är  hämtat från Transportstyrelsen

Kondensstrimmor, vattenånga och molnbildning

Kondensstrimmor bildas när ett flygplans varma avgaser blandas med den omgivande kalla luften och bildar ispartiklar. Kondensstrimmor ses som vita streck efter flygplan på himlen. I torr luft dunstar ispartiklarna snabbt och försvinner, i fuktig luft kan kondensstrimmorna däremot finnas kvar i flera timmar. I fuktig luft finns också risk att kondensstrimmorna växer då ispartiklarna tar upp vatten från omkringliggande luft.

Bildandet av kondensstrimmor är beroende av de lokala atmosfäriska förhållandena. En liten förskjutning av flygvägen i höjd- eller sidled kan därmed motverka att kondensstrimmorna blir långvariga.

Kondensstrimmor har samma klimatpåverkande effekt som tunna höga moln och kan bidra till uppvärmningen av jorden.

Flygets utsläpp kan också orsaka en ökad uppkomst av höga cirrusmoln och kondensstrimmor kan utvecklas till cirrusmoln vid speciella atmosfäriska förhållanden. Flygets utsläpp av partiklar kan också påverka uppkomsten av höga cirrusmoln om atmosfärens sammansättning förändras så att moln kan bildas. Även så kallade aerosoler från flyget kan påverka cirrusmoln genom att förändra deras sammansättning och livslängd.

Flyget släpper ut stora mängder vattenånga, dock är dessa mängder en mycket liten del av den totala mängden vatten som finns naturligt i atmosfären. Den största mängden vattenånga som släpps ut från flyget hamnar i troposfären och försvinner snabbt som nederbörd. På högre höjd kan eventuellt små mängder vattenånga ackumuleras och bidra till jordens uppvärmning.